Johanni 12 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)I djouvel thovell o Yezouseskre pire 1 Shob divessa glan ko festo Passa vas o Yezous pale an o foro Betani, kay o Lazaro djivella. Koles kras o Yezous i moulendar djido. 2 Koy kran le leske i rhapen. I Marta anas lenge ko rhapen. O Lazaro his yek lendar, kay rhas leha. 3 Oun i Maria las i toushni, kay boud lačo oun kouč djet dren hi, oun čoras kova pral o Yezouseskre pire. Peskre ballentsa khossas yoy leskre pire. Oun an o tselo kheer his o lačo soungepen o djetestar. 4 Yek leskre malendar, o Youdas Iskariot, kova, kay phoukrella ap leste, penas: 5 “Hoske vas ko djet gar bikedo oun mer lams triin-sheel roupene beme? Oun kol love nay dams i čorvelende.” 6 Yob penas kova gar, te krell lo i čorvelenge lačo koova. Yob his i čorepaskro. Kol tsele love, hoy i menshe lende dan, his pash leste. Oun yob las peske kol lovendar čomone krik. 7 “Mouk lat!” penas o Yezous. “Yoy kras kova, te makell li man dren ko diveske, kay vau paskedo. 8 I čorvele hi hako tsiro pash t'mende. Me hom bouder gar rah pash t'mende.” 9 Boud bibolde shounan, kay o Yezous an o gab Betani hi, oun van koy. Yon van gar, te dikenn le o Yezouses kokres. O Lazares kaman le ninna te dikell, koles, kay o Yezous i moulendar djides kras. 10-11 Yaake djan boud bibolde pash o Lazareste, oun patsan ap o Yezouseste. Doleske rodan kol bare rashaya i drom, har nay marenn yon ninna o Lazares. O Yezouseskre mala sharenn o Yezouses 12 O vavar dives shounan kol boud menshe, kay ap ko Passa van, kay o Yezous an o foro Yerusalem vella. 13 Koy lan le patria, kay phagan le tele, oun djan dran o foro pash leste, oun dan gole: “Sharas o Debles! Sharedo vell kova, koles o Devel bičras, o baro ray pral Israel!” 14 Oun o Yezous hatsas i terni esla, oun beshas pes ap late, yaake har tardo hi an o Debleskro lab: 15 “T'mer menshe an o foro Yerusalem, ma darenn! T'maro baro ray vella oun hi beshdo ap i terni esla.” 16 Ap ko tsiro djinan o Yezouseskre mala gar, kay kova lestar glan i rah tsiro penlo vas. Har o Yezous an o Debleskro raylepen djas, hayvan le, kay i menshe kran leha yaake, har pral leste činlo his. 17 Kol boud menshe, kay pashel his, har o Yezous o Lazares dran o moulengro kheer gole das, oun i moulendar djides kras, penan kova doureder. 18 Doleske nashan ninna yaake boud menshe pash leste. Yon kaman koles te dikell, kay ko baro Debleskro koova kras. 19 Oun i Farisarya rakran mashkral pende: “T'mer dikenna, kay vah yaake gar doureder. I tsele menshe nashenn leske palla.” O Yezous rakrell pral peskro merepen 20 Mashkral i biboldende, kay van an o foro Yerusalem, te mangenn le o Debles an ap o festo Passa, his ninna menshe dran o grichtikro them. 21 Kolla van pash o Filipo, kay dran o gab Betsayda an o them Galilea his. Oun penan ap leste: “Ray, mer kamah o Yezouses te dikell.” 22 Koy djas o Filipo pash o Andreas oun penas leske kova. Oun o Andreas oun o Filipo djan pash o Yezouseste oun penan les leske. 23 O Yezous penas ap lende: “Ko tsiro hi kanna kay, kay o Devel sikrell o Menshengro Čaveskro raylepen. 24 Čačepah, me penau t'menge: Te vell o djob gar an i phoub oun merell tele, anell lo nay kek nevo djob. Te merell lo tele, anell yob boud nevo djob. 25 Koon peskro djipen kamella, kova nashrell les. Koon peskro djipen ap kay phoub gar kamella, kova lell o djipen, hoy gar pre-herella. 26 Koon kamell mange koy te vell, kova hounte djal mantsa. Kote, kay me hom, hi ninna kova, kay mange koy hi. Kova, kay mange koy hi, vell sharedo miro dadestar. 27 Man hi daar an miro dji. Hoy nay penap me? Tata, le mandar kova krik, hoy ap mande vella? Na-a, me vom ap kay phoub, te lap kova ap mande, hoy kanna vella. 28 Tata kre, te sharell hakeno tiro lab!” Koy vas i rakepen dran o bolepen oun penas: “Me krom, kay vell yob sharedo. Oun kova krau me pale.” 29 Boud menshe, kay koy pashel tardo hi oun shounan kova, penan: “O bolepen das gole.” Vavar penan: “Kova his i Debleskro bolepaskro, kay rakras leha.” 30 Penas o Yezous: “Ko rakepen vas t'menge rakedo, gar mange. 31 Kanna vell i phagi pral i tseli phoub vi-rakedo. Kanna vitsrell o Devel koles vin, kay hi o ray pral kay phoub. 32 Te hom pral i phoub hadedo, tserdau lauteren pash mande.” 33 Kova penas yob, te sikrell lo, har yob merella. 34 Koy penan i menshe ap leste: “Dran o Debleskro lab shounam, kay ko baro ray, kolestar o Devel penas, te vell yob, ačell hako tsiro. Har nay peneh tou, kay o Mensheskro Čavo hounte vell ap o troushel dino? Koon hi ko Mensheskro Čavo?” 35 Penas o Yezous ap lende: “Koy momeli hi gar bouder rah pash t'mende. Djan t'maro drom yaake rah, har koy momeli pash t'mende hi, te vell gar i rati pral t'mende! Koon an i rati djala, djinell gar, kay yob djala. 36 Patsenn ap koy momeli, yaake rah har t'men koy momeli hi! Palle venn t'mer menshe, kolen hi i momeli ap pengro drom oun djivenn gar an o tamlepen.” Har o Yezous kova ap lende penas, djas lo peske, oun khatras pes lendar. Boud menshe patsenn gar ap o Yezouseste 37 Ninna te kras yob boud baro oun zorelo koova glan lende, kay kek mensho nay krella, patsan yon gar ap leste. 38 Yaake vas kova čačo, hoy o Yesaya, ko Debleskro rakepaskro, glan i rah tsiro penas: Ray, koon patsell men, hoy mer penah? Koon hayvella o Debleskri bari zoor? 39 O Yesaya penas ninna glan-vi, hoske yon nay gar patsenna: 40 O Devel kras, kay dikenn yon nay gar. Oun lengro dji kras yob pandlo. Kova kras yob, te dikenn yon nay či pengre yakentsa, oun te djal či dren an lengro dji. Te nay moukenn le gar pengro čilačo drom oun venn pash o Debleste, te krell lo len sasto. 41 Glan i rah tsiro dikas o Yesaya o Yezouseskro raylepen oun rakras lestar. Doleske penas yob kova glan-vi. 42 Ninna boud kol pralstoune biboldendar patsan ap leste. Oun yon penan či i vavarenge, kay yon ninna ap o Yezouseste patsenna. Yon daran i Farisarendar, te venn le lendar gar pale-čiddo kerdo. 43 Lenge his boudeder moldo, te venn yon sharedo i menshendar har o Deblestar. Me penau, hoy o dad kamella 44 Oun o Yezous das zoreles gole: “Koon ap mande patsella, kova patsell gar ap mande kokres. Kova patsell ninna ap koleste, kay bičras man. 45 Oun koon man dikella, kova dikell koles, kay bičras man. 46 Me hom koy bari momeli, hoy vas ap kay phoub. Hakeno, koon ap mande patsella, ačell gar an i rati. 47 Te shounell yek mire laba oun krell gar, hoy me penom, hom gar me, kay rakrau i phagi pral koleste vin. Me vom gar ap i phoub, te dap i menshen i phagi. Me vom, te lap len dran o čilačepen oun o merepen vin. 48 Koon lell man gar pre, oun kamell gar mire laba te shounell, kova lell peskri phagi. Kol laba, hoy me rakrom, denn les i phagi ap ko dives, kay o čačepen pral i tsele menshende vi-rakedo vella. 49 Kova, hoy me penom, vell gar mandar. O dad, kay bičras man, penas mange, hoy me penap oun rakrap. 50 Me djinau, leskro lab dell t'men o djipen, hoy gar pre-herella. Doleske rakrau me kova yaake, har miro dad les mange penas.” |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.