Hiob 28 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)1 Tel i phoub nay hatsenn le roup. Oun o sonakay, les hi i platsa, kay thovenn le les vin. 2 Dour dran i phoub lenn le saster vin, oun lolo saster dran i barra, hoy venn tato kerdo, te vell o lolo saster vin. 3 O mensho lell i momeli peha, te nay boudrell lo tel i phoub, oun rodell kote an i barra, yaake dour har djala, pal kova, hoy khatedo hi an o tamlepen. 4 Dour krik foun kotar, kay menshe djivenn, krenn le i grouba, hoy djal dour tele, kote kay kek mensho ap i raysa djal. Oun pandenn pen ap i shello, oun moukenn pen tele an koy grouba, dour krik i vavar menshendar. 5 Pral ap i phoub vell djob baro. Oun tella an i phoub rissrenn le lauter trouyel, yaake te dikell kova vin har pal i yag. 6 An kol bare barra an i phoub hatsenn le kouč blauete barra, oun an i čik sonakay. 7 Kek adlari prindjrell o drom pash kol barra, oun kek čirklo, koles i feteder yaka hi. 8 Kek levo oun kek vavar divyo firho djas ap ko drom, hoy kote djal. 9 O mensho phagell an kol bare zorele barra, oun rissrell i tsele berge trouyel. 10 Dren an kol barrengre berge krell lo dromma, oun hatsell kote boud kouč koova. 11 Yob dikell kol tikne panya, hoy venn dran i phoub, oun venn lengste panya. Oun ko kouč koova an i phoub, hoy kek dikas, lell lo vin, oun anell les kote, kay vell lo diklo. 12 Koon nay penell mange, kay nay vell o gosvepen hatslo? Kay nay hatsah vin, har te djivas i gosevo djipen? 13 Kek mensho djinell, har boud o gosvepen moldo hi. Ap i phoub, kay i menshe djivenn, vell lo gar hatslo. 14 O telstunepen penell: An mande hi lo gar! Oun o baro pani penell: Pash mande hi lo vitar gar. 15 I menshe nay ginenn gar o gosvepen, nay denn kek roup vitar kek sonakay, te playsrenn le leske. 16 O gosvepen hi boudeder moldo har o lačeder sonakay oun kouč blauete barra. 17 O sonakay oun kouč glaso hi gar yaake kouč har o gosvepen. Vitar kek shoukar sonakangre čare nay dell yek, te lell lo o gosvepen. 18 Koralle oun kristallo hi gar doha moldo, te ginell yek lentsa o gosvepen. Kones gosvepen hi, hi bravleder har kones kouč mirklia hi. 19 Ninna ko kouč djelto bar dran o them Etiopia oun ko lačeder sonakay hi gar yaake boud moldo har o gosvepen. 20 O gosvepen, foun kay vell lo? Oun kay nay hatsah mer vin, har te djivas i gosevo djipen? 21 Khatedo hi lo glan i yaka halauterendar, kay djivenn. Ninna i čirkle an o bolepen nay dikenn les gar. 22 Oun an o moulengro them vell penlo: Mer shounam mare kandentsa, har vas pral leste rakedo. 23 O Devel kokres hi kova, kay djinell o drom, hoy anell pash o gosvepen. Oun yob kokres djinell, kay o gosvepen khere hi. 24 Yob hi kova, kay dikell ap i tseli phoub, yaake dour har djal li, oun lauter, hoy ap late hi. 25 Har yob o dourho peskri zoor das, har lo penas, bis kay ko baro pani nay djal, 26 har yob o brishin peskre tsirya das, oun o bolepaskri yag peskro drom sikras, 27 koy dikas lo, har boud moldo o gosvepen hi. Yob las les an i yak oun penas: O gosvepen hi lačo! 28 Yob penas ap o mensheste: Savo mensho hi gosevo, kay rikrell pes o Debles glan i yaka pash kova, hoy lo krell. Savo mensho hayvas, har te djivell lo o gosevo djipen, kay rikrell pes pale o čilačepastar. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.