Gosewe laba 8 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O gosvepen sikrell, koon lo hi 1 O gosvepen hi har i day, kay dell tout gole, har i pheen, kay moukell pes te shounell. 2 Pral pash o drom, hi li tardo, kote, kay i dromma khetne venna. 3 Pash i foreskre voudya dell li gole, kote kay yek dran o foro vin djal, oun kote, kay yek an o foro dren djal: 4 Ap t'mende lauterende dau gole, miro rakepen hi hakeneske ap kay phoub. 5 Hayvenn t'mer či? Palle denn yak ap goseve laba! Han t'mer dinelo? Palle dikenn dren, hoy t'menge mishto hi! 6 Shounenn, hoy rakrau! Me penau t'menge kouč laba. Oun miro mouy rakrell, hoy čačo hi. 7 Ava, miro rakepen hi o čačepen. Kamau te rakrap kek čilačepen. Kova vals djoungeles an mire yaka. 8 Lauter, hoy rakrau, hi čačo. An miro rakepen hi kek rhorhepen, či hoy gar čačo hi. 9 Koon hayvell, hoy mishto oun gar mishto hi, kova hayvell, te hi mire laba čačo. Oun koon boud djinell, kova dikell, te hi le o čačepen. 10 Moukenn t'men mandar te penell, har te djivenn! Kova hi t'menge feteder har te nashenn o roup palla! Rodenn, har te djinenn boudeder. Kova hi t'menge feteder har kouč sonakay. 11 O gosvepen hi boudeder moldo har kouč mirklia. Oun či, koleske tiro dji nay palla nashell, hi yaake boud moldo har o gosvepen. 12 Me hom o gosvepen, oun djinau, hoy čačo hi. oun nay penau vavarenge, hoy lenge mishto hi. 13 Kova, kay kamell o baro Debleha te djivell, kova kamell o čilačepen gar glan peskre yaka te dikell, kova dikell gar tele ap o vavareste oun phourdell pes gar pre, kova djal gar i čilačo drom, oun rakrell kek rhorhepen. 14 Mire labentsa sikrau yekeste o drom, oun krau leskre yaka pre. Djinau, hoy mishto oun gar mishto hi, oun man hi i zoor. 15 Mandar vell i zoor, hoy dau i bare rayenge. Mandar vell, te nay rakrenn i čačepangre raya o čačepen vin. 16 Mandar lenn i pralstoune pengri zoor, te penenn le i menshenge, hoy te krenn le. Mandar lenn i čačepangre raya pengri zoor, te rakrenn le o čačepen vin pral i menshende. 17 Me kamau kolen, kay man kamenn. Oun kolla, kay rodenn man o djiyestar, kolla hatsenn man ninna. 18 Bravlepen oun barepen dau me, bravlepen, hoy ačella, oun o čačepen vell mandar. 19 Hoy t'mer mandar lenn, hi feteder har o lačeder sonakay, koučeder har o lačeder roup. 20 Kote, kay i menshe ap o čačo drom djan, oun an o čačepen tardo hi, kote hom me ninna, 21 te dap kolen, kay man o djiyestar kamenn, yaake boud, te nay djivenn le mishto, te krap lengre khera pherdo bravlepen. 22 O baro Devel kras man glan i rah tsiro. Glan hako vavar koova kras lo man. 23 Me homs koy glan hako tsiro, har i phoub gomme gar kerdo vas. 24 Har i bare panya gomme gar koy his, vom boldo. Har i tikne panya gomme gar nashan, homs me. 25 Har i bare berge gomme gar tardo his, oun i tikne berge gar kerdo his, vom me boldo. 26 O baro Devel kras gomme gar i phoub oun o them, vitar gar i čik koy pre. 27 Me homs pashel, har kras lo o bolepen oun koy platsa, kay dikell vin, har te vans o bolepen oun o baro pani kote khetne. 28 Har čivas lo i volke ap o bolepen, oun kras o pani an o telstunepen zoreles, 29 har lo i panyenge penas bis kate oun gar doureder, har lo i phoub tardo kras, 30 kote homs leskro čavo an leskri gali. Oun yob his barhtelo pral mande hako dives. Oun me khelom mange glan leste hako tsireske. 31 Ap i phoub, hoy yob kras, khelom, oun miro dji sanas, har homs mashkral i menshende. 32 Doleske, mire čave, shounenn ap mande! Barhtele hi kolla, kay ap miro drom djana! 33 Shounenn, te dau t'men trad! Lenn kova ap o dji oun krenn, hoy penom! 34 Barhtelo hi ko mensho, kay shounell ap mande, kay hi tardo pash miro voudar hako dives, oun dell yak ap miro kheer. 35 Ko mensho, kay man hatsas, kova hatsas o djipen, oun o baro Devel dikell lačes ap leste. 36 Kova, kay gar pash mande vell, krell peskro djipen paash. Hakeno, kay kamell či mandar te djinell, hi ap o drom, hoy anell an o merepen. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.