Debleskri gili 78 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)Ma biste, hoy o Devel ap o Israel kras 1 Givede laba o Asafestar. 1 Givede laba o Asafestar. Mire menshale, shounenn, hoy t'menge penau! Shounenn mishto ap mire laba! 2 Me kamau te rakrap i goseve labentsa pral i phoure tsirya. 3 Kova, hoy mer shounam oun djinah, oun hoy mare phoure menge penan, 4 kova kamah gar te khatrell glan mare čavende; na-a, kolenge, kay pal mende venna, kamah te penell, har zorelo o baro Devel hi oun havo baro koova yob kras an peskri zoor. 5 Yob sikras o Yakobeskre čavende, har te djivenn le. Oun sikras i Israelende peskro drom. Mare phourenge penas lo, te sikrenn yon pengre čavende, har te djan le leskro drom. 6 Yaake te djinenn les kolla, kay pal lende venna, kolla, kay gomme gar bolde hi. Yon ninna sikrenn o Debleskro drom pengre čavende, 7 yaake te rikrenn yon pengro tselo djiyeha ap o Debleste, oun bistrenn gar, hoy o Devel lauter kras, oun rikrenn lauter, hoy yob penas, 8 yaake te venn le gar har pengre phoure, kay o Debleskro dromestar tele peran, oun kaman gar te shounell. Kolengre djia his gar zorelo, oun yon his gar pengro tselo djiyeha pash o Debleste. 9 Yaake his i morsha dran o kheer Efrayim: Ninna le hayvan le mishto o bogeha trouyel te djal, nashan le penge ap o dives, kay o kourepen hi. 10 Yon rikran pen gar ap o Debleskre laba, hoy yob lentsa vin kras, oun kaman gar ap leskro drom te djal. 11 Yon bistran, hoy yob lauter kras, – ko tselo baro koova, hoy yob ap lende kras oun hoy kek vavar nay krella. 12 Glan lengre phourende kras yob baro zorelo koova an o them Egiptia, pash o foro Soan. 13 Yob kras i drom an o baro pani, oun moukas len mashkral ap i vavar rig te djal. Ap kol douy rigya his o pani pral tardo har i kheer. 14 Ap o dives djas lo glan lende an i folka, oun rati an i yag, te vas len i momeli. 15 An o moulo tato them phagas lo bare barra, oun das len pani te piyell, boudeder har doha hakeneske. 16 Yob moukas panya te vell dran i bare barra, te nashan le tele har bare lengste panya. 17 Ninna te kras lo kova lauter lenge, shounan le gar ap leste, oun an o moulo tato them hadan le pen ap leste, ko pralstuneste. 18 An pengre djia patsan le gar, te nay dals len o Devel ko rhapen, pal kova len bok his. 19 Oun yon rakran pal o Debleste oun penan: “Nay dell men o Devel rhapen kate an o moulo tato them? 20 Kova hi čačo: Yob phagas o baro bar, oun boud pani vas vin oun nashas tele kate te kote pral o them. Nay dell lo men ninna maro? Hayvell lo peskre menshenge mass te anell?” 21 Har o baro Devel kova shounas, vas lo rhoyedo ap o Yakobeskre čavende. Peskri rholi vas ap o Israel har i yag. 22 Yon patsan gar, te hi lengro Devel ap lengri rig, oun dikan gar ap leste, te dell lo len, hoy len hounte vell. 23 Oun yob rakras zoreles ap i volke oun kras i bolepaskre voudya pre, 24 oun das len bolepaskro djob te rhal, hoy kharell Manna. Kova peras tele ap lende, har brishin tele perell ap i phoub. 25 Ava, maro, hoy i bolepangre rhan, das lo lende lauterende. Boud rhapen das lo len oun kras len čalo. 26 Yob bičras i baro dourho, hoy phourdas kotar, kay o kham pre djal. Oun peskri zoryah tradas lo i vavar dourho pash lende, hoy phourdas kotar, kay o kham pralstounes hi, 27 Oun o dourho anas boud boud čirklen peha, te vell len mass te rhal, yaake boud čirkle har i santa pash o baro pani. 28 Mashkral ap i platsa peran le, kote, kay lengre plarhtene khera tardo hi. 29 Kote das lo len, hoy yon kaman, oun yon rhan oun van čalo, 30 Har his le gomme pash o rhapen oun mass an lengro mouy, 31 koy vas o Debleskri rholi pral lende, oun yob maras lengre pralstunen, oun i terne zorele morshen i Israelendar moukas lo te merell. 32 Ninna te dikan le kova lauter, anan le pale te pale doosh ap pende, oun patsan gar ap lauter, hoy kras yob an peskri bari zoor. 33 Koy kras lo, te djal lengro djipen sik trouyel, oun lengre bersha his pherdi daar. 34 Te anas lo o merepen pral lende, rodan le o Debles, oun poučan pale pal leste. 35 Oun lenge vas an o shero, te hi o Devel kova, kay rikrell len, oun kay yob, o Devel pral halauter, kova hi, kay len vin lell dran o merepen. 36 Kova, hoy le leske penan, his rhorhedo. oun lengre laba his rhorhepen. 37 Pengre djiyentsa his le gar pash leste, oun ap leskre laba, hoy le leha vin kran, rikran le gar pengro tselo djiyeha. 38 Yob kras lenge peskro dji pre, oun maras len gar. Na-a, yob las lendar i doosh tele. Boud kope rikras yob peskri rholi pale, oun moukas gar peskri tseli rholi ap lende te vell. 39 Yob djinas, te hi le menshe, kay hounte merenn, oun hi sik bouder gar koy, yaake har i dourho, hoy djal oun gar pale vella. 40 Boud kope hadan le pen ap leste an o moulo tato them, oun doukran leskro dji. 41 Pale te pale kaman le te dikell, hoy yob hayvella. Yaake dan le leske an o dji, koleske, kay kokres o čačo Devel hi, o Devel pral o Israel. 42 Yon bistran leskri bari zoor oun ko dives, har las lo len vin dran i čilače vasta. 43 Lenge vas gar an o shero, har sikras lo peskri bari zoor an o them Egiptia, oun havo baro koova yob kras pash o foro Soan. 44 Kote kras lo, te vas o pani an o Nil rat, te nay piyan i Egiptarya gar dran pengre panya. 45 Oun yob bičras matsille an lengro them, hoy len dandran, oun djambe, hoy o them khandlo kran. 46 Lengro djob rhan i stepangre pre. Kolla rhan lauter, hoy ap lengri phoub bares vas. 47 Oun lengre drakengre rouka das i barrengro brishin paash, oun lengre faygetikre rouka o djayedo pani. 48 I brishineskre barra dan lengre groumyen moulo, oun koy yag, hoy pral oun tele djas ap o bolepen, das i bakren moulo. 49 Yaake bičras o Devel peskri bari rholi ap i Egiptarya. Leskri rholi his har i yag, hoy rhačras, oun i bari phagi pral lende anas. I bibarht tapras len har te vals lat bičedo i bolepangrendar, kay anenn o merepen. 50 Oun o Devel rikras peskri rholi gar pale, oun las len gar vin dran o merepen, oun moukas len te merell ap i djoungelo nasslepen. 51 Yob maras i tsele phoureder morsh čaven an o them Egiptia, kol čaven kolendar, kay venna pal o Ham, an kolende pengre dadengri bareder zoor hi. 52 Palle anas yob peskre menshen vin, oun djas glan lende har i bakrengro djal glan peskre bakre, oun sikras len o drom an o moulo tato them. 53 Yob rikras peskre vasta pral lende. Oun len hounte vas kek daar. Oun kolla, kay len palla lan, an o baro pani yon tassan. 54 Yob anas len an o them, hoy yob peske vi-rodas, pash kay berga, hoy yob peskri zoryah dren las. 55 Yob tradas i tsele vavar menshen glan lende vin, oun das lengro them peskre menshende, hakeneste kol deesh-te-douy bare familyendar das lo lengro kotar, te vell ko them lengro. An i plarhtene khera kol vavar menshendar moukas lo i Israelitaryen te djivell. 56 Kolla hadan pen pale te pale ap o Debleste, ko pralstuneste, oun kaman gar ap leste te shounell, oun rikran gar leskre laba. 57 Yon peran lestar tele. Oun yaake har lengre phoure menshe kran, kran yon ninna, oun kaman o Deblestar bouder či te djinell. Či-moldo his le har i bogo, koleskri dori bouder gar zorelo hi. 58 Yon mangan i vavarengre deblen an. Oun rhoyran o Debles, har kran le penge rhorhene deblen. 59 Har o Devel kova shounas, vas lo yaake rhoyedo, te das lo o Israel pre. 60 Oun yob moukas peskro kheer an o foro Shilo, kote, kay yob mank peskre menshende djivas. 61 Oun ko sonakaskro morhton, hoy sikras peskri zoor oun peskro raylepen, moukas lo an i vasta kolendar te perell, kay kouran pen peskre menshentsa. 62 Oun peskre menshen das yob an lengre vasta, te marenn le len o rhareha. Yaake rhoyedo his lo ap lende. 63 I terne morshen rhas i yag. Oun i terne ča nay hatsan bouder kek romes. 64 I rashaya van maredo o rhareha, oun lengre romya nay rovan gar pral pengre moule romende. 65 Koy stas o baro Devel pre, har yek, kay sovas oun pre djangras. Zorelo his lo har yek, kay pash i pipen barhtelo vas. 66 Oun yob das kolen, kay kouran pen peskre menshentsa oun tradas len pale. Lengri ladj ačas hako tsireske ap lende. 67 O Yosefeskre čaven las yob gar, te venn lendar i pralstoune pral o Israel, vitar gar rodas lo peske i menshen dran o kheer Efrayim vin. 68 Na-a, i menshen dran o kheer Youda rodas lo peske vin, oun koy berga Sion, hoy yob o djiyestar kamella. 69 Kote pre čivas lo peskro kheer, dour pral djal lo pre – har o bolepen, oun hi zoreles tardo har i phoub, hoy lo kras hako tsireske. 70 Oun yob rodas peske o Davides vin, te vas lo leskro boudepaskro, oun las les kotar krik, kay das lo yak ap i bakrende. 71 Kolendar kharas lo les krik, te vell lo o baro ray pral o Israel, te dell lo yak ap o Debleskre menshende, har i bakrengro dell yak ap peskre bakrende. 72 Oun peskro tselo djiyeha das o David yak ap lende, oun gosvepah sikras lo len o drom. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.