Čačepangre 14 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Simsoneskro biyab 1 Oun o Simson djas tele an o foro Timna. Oun kote dikas lo i rakli i Filistarendar. 2 Har vas lo khere, penas lo ap peskro dadeste oun peskri date: “Me dikom an Timna i rakyat i Filistarendar. Kolat lenn mange, te vell li miri romni!” 3 Kote penas leskro dad oun leskri day ap leste: “Hi mank tire tsele menshende kek čay touke? Hatseh kek romni mank i tsele Israelitarya, te hounte djas tou pash i Filistarya, oun less touke i romni kolendar, kay gar činlo hi ap pengro mass?” O Simson penas ap peskro dad: “Koya le mange! Yoy hi i shoukar an mire yaka.” 4 Leskro dad oun leskri day hayvan gar, te vas kova o baro Deblestar, kay i drom rodas, te nay perell lo ap i Filistarya. Kolla his i raya pral o Israel an ko tsiro. 5 Oun o Simson djas peskro dadeha oun peskri day tele an o foro Timna. Oun har van le pash i drakengre rouka glan o foro Timna, stas i terno levo bari golyah ap leste. 6 Oun o baro Debleskro dourho vas pral o Simsoneste. Oun peskre vastentsa phagas lo o leves an kotya, har te vals kova i bouzni. Peskro dadeske oun peskri dake penas lo či kolestar. 7 Oun yob djas tele an o foro, oun rakras koy rakyah. Oun an leskre yaka his yoy shoukar. 8 Oun pal i tsiro djas yob pale an Timna, te romedinerell lo lat. Oun yob djas tele o dromestar, te dikell lo, hoy ko moulo levestar vas. Kote his an ko moulo levo bine oun gvin. 9 Oun yob las o gvin an peskro vast, oun rhas les ap o drom pash o djapen. Oun har yob pash peskro dadeste oun peskri date vas, das lo len ninna kolestar, te rhan le. Kay las lo ko gvin dran o moulo levo, penas lo lenge gar. 10 Oun leskro dad djas tele an o foro, pash koy terni rakyate. Oun o Simson kras kote i baro rhapen, har i terne morsha kran kova yaake an ko tsiro. 11 Oun har i morsha les dikan, rodan le triyanda terne morshen vin, te djan yon leha. 12 Oun o Simson penas ap lende: “Me kamau t'men čomone phares te poučell oun dikell, koon kova djinella. Oun te hatsenn kova an kal efta divessa vin, kay rhah oun piyah khetne, palle dau me t'men triyanda layntikre gada, oun triyanda shoukar ripya. 13 Te hatsenn kova gar vin, palle hounte denn t'mer man kol triyanda layntikre gada oun triyanda shoukar ripya.” Oun yon penan: “Ava, yaake vell! Mouk kanna te shounell, hoy yaake phares hi!” 14 Oun yob penas: “Dran koleste, kay i rhapaskro his, vas čomone vin rhapaske. Oun dran o zorelo vas goudlepen vin.” Oun yon djinan gar, hoy kova hi. Triin divessa rodan le, oun djinan les gar. 15 Oun ap o eftato dives penan le ap o Simsoneskri romni: “Rake shoukar tiro romeha, te penell lo menge, hoy kal phare laba kamenn te penell! Te kreh kova gar, rhačrah mer tout oun tiro dadeskro kheer. Penan t'mer, te vas mer pash t'maro rhapen, te krenn men čorvelo?” 16 Kote rovas i Simsoneskri romni ap leste oun penas ap leste: “Tou kameh man gar, oun nay dikeh man gar glan i yaka. Mire menshendar poučal čomone phares, oun mange penal tou gar, hoy kova kamell te penell.” Oun yob penas: “Dik, miro dadeske oun miri dake penom kova gar. Hoske penap les touke?” 17 Oun yoy rovas glan leste kol efta divessa, kay rhan oun piyan le khetne. Oun ap ko eftato dives rikras lo kova bouder gar vin, oun penas lake, hoy leskre laba kamenn te penell. Oun yoy penas les i terne morshenge lakre menshendar. 18 Oun ap o eftato dives, glan o tsiro kay o kham tele djas, penan i morsha dran o foro ap leste: “Hoy hi goudleder har gvin? Oun hoy hi zorleder har o levo?” Oun yob penas ap lende: “Te lans gar miri terni groumni, te boudrenn ap t'mari phoub, palle djinans t'mer gar, hoy mire laba kamenn te penell.” 19 Oun o baro Debleskro dourho vas pral leste. Oun yob djas tele an o foro Ashkelon oun das triyanda morshen lendar moulo, oun rivas len vin, oun das kol koola kolen, kay leske penan, hoy peskre laba kaman te penell. Oun bari rholyah djas lo pale an peskro dadeskro kheer. 20 Oun leskri romni vas leskro feteder maleste dino. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.