Biblia Todo Logo
Bìoball air-loidhne

- Sanasan -

Čačepangre 11 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)

1 Oun kote his i čačo zorelo morsh dran o them Gilead. Leskro lab his Yefta. Leskri day his i loubni. Leskro dad kharas Gilead.

2 O Gileadeskri romni las ninna lestar morsh čave. Oun har kolla bares van, tradan le o Yefta pendar, oun penan ap leste: “Tou leh či, hoy maro dadestar hi, te hi lo moulo. Tou hal o čavo i vavar djouvyatar.”

3 Oun yaake nashas o Yefta peskre phralendar, oun djivas an o them Tob. Oun pash leste van pale-čidde oun djan leha.

4 Oun pal i tsiro djan i Ammonarya ap i Israelende pre.

5 Kote djan i phoureder dran Gilead pash o Yefta, te lenn le les dran o them Tob.

6 Oun yon penan ap leste: “Ab mentsa, oun ab tou maro kourepaskro ray, te nay maras men i Ammonentsa!”

7 Kote penas o Yefta ap i phoureder morshende dran Gilead: “Hans gar t'mer, kolla kay kaman man gar oun tradan man dran miro dadeskro kheer vin? Oun hoske venn t'mer pash mande kanna, kay t'menge gar mishto djal oun t'men i pharo tsiro hi?”

8 Oun i phoureder dran Gilead penan ap leste: “Doleske vam mer kanna pale pash toute, te djas tou mentsa khetne an o kourepen i Ammonentsa. Tou vess maro ray pral lauterende, kay djivenn an Gilead.”

9 O Yefta penas lenge: “Te anenn man pale, te kourap man i Ammonentsa, oun o baro Devel dell len an miro vast, hom me palle čačepah o pralstouno pral t'mende?”

10 Oun i phoureder dran Gilead penan ap leste: “O baro Devel shounas, hoy mer penam. Mer krah čačepah har tou penal.”

11 Kote djas o Yefta i phourentsa, kay van dran Gilead. Oun i tsele menshe čivan les pral pende, te vell lo lengro ray oun pralstouno. Oun kote an o foro Mispa penas o Yefta lenge glan o baro Debleste, hoy yob oun i pralstoune vin kran.

12 Oun o Yefta bičras morshen pash o rayeste pral i Ammonarya, oun moukas leske te penell: “Hoy hi mank mande oun toute, te veh tou pash mande an miro them, te maress tout mentsa?”

13 Oun o ray pral i Ammonarya penas ap i morshende, kolen o Yefta bičras: “Har vas o Israel vin dran o them Egiptia, las lo peske miro them, hoy čiddo hi mank o pani Arnon oun o pani Yabbok oun o pani Yordan. Oun kanna de kol themma an o lačepen pale pale!”

14 Oun o Yefta bičras pale morshen pash o rayeste pral i Ammonarya.

15 Kolla penan leske: Yaake rakrell o Yefta: “O Israel las kek them i Moabendar, vitar gar i Ammonendar.

16 Kova his yaake: Har djan yon dran Egiptia vin, djas o Israel mank o moulo them, bis pash o Baro Lolo Pani, oun vas bis pash o foro Kadesh.

17 Oun o Israel bičras morshen pash o rayeste pral o them Edom oun moukas leske te penell: Mouk men mank tiro them te djal! Oun o ray pral Edom shounas gar ap lende. Oun ninna pash o rayeste pral o them Moab bičran le morshen, te mangenn le lestar ko emligo koova; ninna kova kamas gar. Yaake ačas o Israel an Kadesh.

18 Palle djan le an o moulo them, oun troul o them Edom oun o them Moab trouyel. Oun van pash o them Moab koy rigyatar, kay o kham pre djala. Oun yon čivan pengre plarhtene khera pre ap i vavar rig o panyestar Arnon. Yaake van le gar an o Moabengro them. O pani Arnon nashell mank Moab oun o moulo them.

19 Oun o Israel bičras morshen an Heshbon pash o rayeste pral i Amorarya, o Sihon. Oun o Israel moukas leske te penell: Mouk men mank tiro them te djal, te nay vas an maro them!

20 Oun o Sihon patsas gar, te kamell o Israel či vavares har vergel leskro them te djal. Oun o Sihon las peskre tsele lourden khetne pash Yahaz, oun maras pes i Israelentsa.

21 Oun kote das o baro Devel, kay o Israeleskro Devel hi, o Sihones oun leskre tsele lourden an i vasta i Israelendar. Oun yon maran len. Yaake las o Israel o tselo them dren, kay o Amorarya djivan,

22 ko them hoy lenge his mank o pani Arnon oun o pani Yabbok, oun mank i moulo them oun o pani Yordan.

23 Yaake dikeh, kova his o baro Devel, o Israeleskro Devel, kay tradas i Amoraryen glan peskre menshende vin. Oun kanna kameh tou men katar pale vin tradell?

24 Hi gar yaake? Te tradals tiro Devel, o Kemosh, vavar menshen dran lengro them vin, lals tou palle gar kolengro them dren? Mouk men ko them dren te lell kolendar, kay maro baro Devel glan mende vin tradas!

25 Patseh čačepah, te hal zorleder har o Balak, koleskro dad o Sippor hi, ko ray pral o Moab? Moukas kova pes ap i čingepen dren i Israelentsa? Maras lo pes lentsa? Na-a!

26 Triin-sheel bersha djivell o Israel kanna an i forya Heshbon oun Aroer oun an kol gaba trouyel oun an i forya pash o pani Arnon. Hoske lan ko them gar mendar krik an ko tselo tsiro?

27 Na-a, me krom kek čilačepen ap toute. Tou kameh mange čilačepen. Tou veh te maras men! O baro Devel, kay o čačepaskro ray hi, kava dives mou krell lo o čačepen mank mende vin, mank o Israel oun i Ammonarya!”

28 O ray pral i Ammonarya shounas gar ap i laba, hoy o Yefta leske moukas te penell.


O Yefta dell i sovel

29 Kote vas o dourho o baro Deblestar pral o Yefta. Oun yob djas an o tselo them Gilead oun Manasse trouyel oun vas pale an o foro Mispe an Gilead. Oun kotar djas lo an o kourepen, te kourell lo pes i lourdentsa dran o them Ammon.

30 Oun o Yefta das pes sovel pash o baro Debleste oun penas: “Te deh tou man i Ammonaryen an miro vast,

31 palle dau tout koles, kay dran miro khereskro voudar vin vella, oun pash mande vell ap ko dives, kay vau an o lačepen pale dran o kourepen kolentsa dran o them Ammon. Koles rhačrau touke.”

32 Oun yaake djas o Yefta ap i vavar rig o panyestar pash i Ammonarya, oun kouras pen lentsa. Oun o baro Devel das len an leskro vast.

33 Oun yob maras len bare daventsa oun las lengre forya dren, hoy mank Aroer, Minnit oun Abel-Keramim čiddo hi. Kolla his biish forya. Yaake van i Ammonarya tiknes kerdo glan i Israelitarya.

34 Oun o Yefta vas pale an Mispa pash peskro kheer. Oun kote vas leskri čay vin, oun vas bashepah oun khelepah pash leste. Yoy his lauter, hoy les his. Les his kek vavar čay, vitar kek vavar čavo.

35 Oun har yob lat dikas, kote tserdas lo i koola pestar tele, oun penas: “Ah miri čay, havi bari douk kreh tou mange! Miro dji rovell touke! Me dom o baro Debleste miro lab, oun nay lau les gar bouder pale.”

36 Kote penas yoy ap leste: “Miro dad, te dal tou tiro lab o baro Debleste, palle kre mantsa har les dran tiro mouy vin vas. O baro Devel kras, te nay dal tou i Ammonaryen lengro čilačepen pale, hoy yon ap toute kran.”

37 Oun palle penas yoy ap peskro dadeste: “Kava mouk man gomme te krell: Mouk man douy čonna, te djap pre ap i berge, me oun kol ča, kay mire mala hi, te nay rovas khetne, te hounte merap glan kova me romedino homs.”

38 Oun yob penas: “Dja koy!” Oun yob moukas lat douy čonna te djal. Oun yaake djas yoy ap i berge kol čentsa, kay lakre mala hi. Oun yon rovan koy pral, te hounte merell li glan yoy romedino his.

39 Oun har kol douy čon trouyel his, vas li pale pash peskro dadeste. Oun yob kras lah, har yob pes sovel das. Oun lat his kek morsh, kay lat an-tapras. Oun kolestar vas kova an Israel,

40 te djan i terne ča an Israel hako bersh star divessa koy, te rovenn le pral i čate ko morshestar Yefta dran Gilead.

Tous droits réservés

Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.

Romanes-Arbeit Marburg e.V.
Lean sinn:



Sanasan