5. Mose 3 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)I Israelitarya lenn o them o baro rayestar Og dren 1 Kote rissram oun lam o drom, hoy an o them Bashan pre djal. Oun o Og, ko baro ray pral Bashan, djas vin peskre tsele lourdentsa, te kourenn le pen mentsa pash o foro Edrei. 2 Oun o baro Devel penas ap mande: “Ma dare lestar, me dom les oun leskre tsele lourden oun leskro them an tiro vast. Kre leha har kova o Sihoneha kral, ko baro rayeha pral i Amorarya, kay an o foro Heshbon djivas.” 3 Oun o baro Devel das ninna o Og, ko baro rayes pral Bashan peskre tsele lourdentsa an mare vasta. Oun mer dam len yaake rah bis te kek lendar bouder pral ačas. 4 An ko tsiro lam ko tselo kotar them Argob dren an o them Bashan, pral kova o Og o ray his, oun leskre tsele forya. Das kek foro lestar, hoy mer gar dren lam. Kolla his 60 (shob-deesh) forya. 5 Hako foro his i zorelo foro, koles bare massurya troul peste his. An lende his bare voudya, hoy sasterentsa pandlo van. Ninna his kote boud gaba, kolen kek massurya his. 6 Oun mer dam hakenes moulo, kay kote djivell: morsha oun djouvya oun čave, yaake har les ninna o baro rayeha Sihon an Heshbon kram. 7 Lengre firhe oun ko kouč koova, hoy an i forya his, randam menge. 8 Yaake lam menge an ko tsiro ko them dren, hoy his an i vasta kol douy bare rayendar pral i Amorarya, – ko them, hoy ap i vavar rig o lengsto panyestar Yordan čiddo hi, mank o lengsto pani Arnon oun i berga Hermon. 9 [Ap i berga Hermon penenn i menshe dran o foro Sidon berga Siryon. Oun i Amorarya penenn Senir ap late.] 10 Kolla his i tsele forya an o pralstouno them, ninna o tselo them Gilead, oun o them Bashan bis pash i forya Salka oun Edrei. Kol tsele forya pral kolende o Og dran Bashan o ray his, lam menge dren. 11 Kokres o Og, ko baro ray pral Bashan, ačas djido kol bare menshendar, kay rise kharedo van. Har meras lo, vas lo paskedo an i barrengro morhton. Kova hi yaake star metarya baro oun douy metarya bourhlo, oun hi tardo an o foro Rabba an o them Ammon. O them i familyenge Ruben oun Gad oun i paash familyake Manasse 12 Kava tselo them lam mer an ko tsiro menge dren. Ko them, hoy hi čiddo serves o forestar Aroer oun o lengsto panyestar Arnon dom me i familyake Ruben oun i familyake Gad. Ninna dom me len o paash them Gilead oun kol forya koy dren. 13 Oun ko vavar paash o themestar Gilead oun o tselo them Bashan, kay o Og o ray his, kova dom i paash familyake Manasse. Kova his o tselo kotar them Argob. [Kava tselo them Bashan vell kharedo o them foun i rise. 14 O Yayr dran i familya Manasse las ko tselo kotar them Argob bis pash o them, kay i Geshourarya oun i Maakatarya djivenn. O Yayr kharas kol gaba an o them Bashan pal peskro lab o Yayreskre gaba. Oun yaake kharenn le gomme kava dives.] 15 O them Gilead dom me o morsheste Makir dran i familya Manasse. 16 Oun i menshenge dran i familya Ruben oun dran i familya Gad dom me ko kotar them čačes o themestar Gilead bis pash o lengsto pani Arnon – bis mashkral an kava pani. Ap koy rig, kay o kham pre djal, djas lengro them bis pash o lengsto pani Yabbok. Ap leskri vavar rig hi o them Ammon. 17 Ap i rig, kay o kham tele djal, djal o them bis pash o lengsto pani Yordan, oun kote foun o pani Génésareth bis pash o Londo Baro Pani, oun bis tella pash i berga Pisga, kote kay o kham pre djal. 18 An ko tsiro penom i morshenge dran kol familya Ruben, Gad oun Manasse: “T'maro baro Devel das t'men kava them, te lenn les t'menge dren. Kanna lenn t'maro kourepaskro koova oun djan t'mare phralenge, kol vavar Israelenge glan vin. 19 Moukenn t'mare djouvyen oun t'mare čaven an t'mare forya, hoy me dom t'men. Ninna t'mare firhen moukenn kote. Djinau, t'men hi boud firhe. 20 T'mer kourepangre, avenn t'mare phralenge pash o vast yaake rah bis te lan le ko them dren, hoy o baro Devel len della ap i vavar rig o panyestar Yordan, oun bis te moukell lo len kote te djivell kek kourepah, yaake har yob ninna t'menge kras. Palle nay djan t'mer pale an t'maro them, hoy t'mende dom.” 21 An ko tsiro penom ap o Yosua: “Tire yaka dikan kova halauter, hoy t'maro baro Devel kal douy rayentsa kras. Oun yaake krell o baro Devel hako rayeha an hako them, kay tou djah. 22 Ma dare lendar! T'maro baro Devel hi kova, kay kourell pes t'menge.” O Mose vell gar an o them Kanaan 23 An ko tsiro mangom o baro Debles miro tselo djiyeha oun penom: 24 “Baro Devel, miro ray, tou sikral man, tiro boudepaskres, tiro barepen oun tiro zorelo vast. An o bolepen oun ap i phoub hi kek vavar devel, kay nay krell savo baro koova an savi bari zoor har tou. 25 Mangau tout, mouk man pral o pani Yordan vergel te djal oun ko lačo them te dikell, hoy kote hi, kol shoukar berge oun o Libanon.” 26 O baro Devel his rhoyedo pral mande dran kova har t'mer hans, oun shounas doleske gar ap mande. Oun penas: “Mouk tele! Kanna hi doha! Rake mange gar bouder pral ko koova! 27 Dja pral pre ap i berga Pisga, oun dik tout trouyel, dik serves oun čačes oun glan oun pal toute! Dik lauter mishto an! Tou djiness, te djas tou gar pral o Yordan vergel. 28 Oun pen ap o Yosua: Ma traash, ab zoreles! Yob hi kova, kay djal glan i Israelitaryen vergel o pani Yordan, oun anell len dren an ko them, hoy tou dikeh, te lenn le les penge dren.” 29 Oun mer ačam an o telstouno them, ap i vavar rig o forestar Bet-Peor. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.