4. Mose 21 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)I Israelitarya venn zorleder har i Kanaanitarya 1 Oun har ko baro ray pral o foro Arad, ko Kanaanitari, kay djivell an ko them, kay o kham pralstounes hi, shounas, kay vas o Israel ap ko drom pash Atarim, djas yob peskre lourdentsa pash lende oun kouras pes lentsa, oun čivas menshen lendar pandlo. 2 Koy das pes o Israel sovel glan o baro Debleste, oun yon penan: “Te deh tou kal menshen an mare vasta, kamah mer lengre forya paash te krell.” 3 Oun o baro Devel shounas ap o Israel oun das kol Kanaanitaryen an lengre vasta. Oun yon maran len oun kran lengre forya paash. Oun dan ko kotar them o lab Horma. O sasterno sap 4 Palle moukan yon koy berga Hor pal pende oun djan doureder ap ko drom, kay djal pash o Baro Lolo Pani. Yaake djan le troul ko them, kay djivan kol Edomarya. Oun i Israelitarya van rhoyedo ap o drom. 5 Oun yon čingran ap o Debleste oun ap o Moseste oun penan: “Hoske anal tou men dran o them Egiptia vin, te meras mer an o moulo tato them, kay hi kek maro oun kek pani? Oun menge vell djoungelo ko rhapastar, kay kek thulepen dren hi?” 6 Koy bičras o baro Devel čilače sapa mank kol menshende. Kolla dandran len yaake, te meran boud Israelitarya. 7 Koy van yon pash o Moseste oun penan: “Mer anam doosh ap mende, har čingram ap o baro Debleste oun ap toute. Mange o Debles menge, te lell yob kol sapa mendar!” Oun o Mose mangas kol menshenge. 8 Koy penas o baro Devel ap o Moseste: “Kre touke i sap dran saster! Oun čip les ap i lengsto kasht! Koon dandedo vas oun dikell koy pre, kova ačell djido.” 9 Koy kras o Mose i sap dran saster oun čivas les pre ap i kasht. Kanna te vas yek i sapestar dandedo, dikas kova ap ko sasterno sap oun ačas djido. 10 Oun kol Israelitarya djan doureder, oun ačan i tsiro ap i platsa Obot. 11 Oun kotar djan le doureder oun ačan i tsiro ap i platsa Iye-Abarim an ko moulo tato them, ap koy rig ko themestar Moab, kay o kham pre djal. 12 Kotar djan le doureder, oun ačan i tsiro pash ko pani Sered. 13 Kotar djan le doureder, oun ačan i tsiro an ko moulo tato them pash o pani Arnon ap koy rig, kay o kham tato hi. O pani Arnon nashell mank o them Moab oun o them, kay i Amorarya djivenn. 14 Doleske hi činlo an ko liil, hoy o baro Debleskre lourdendar rakrell: “Ko foro Vaheb an o them Soufa oun ko pani Arnon, 15 hoy i berga tele nashella pash ko foro Ar oun djal bis pash o them Moab.” 16 Oun kotar djan yon pash o pani Beer. Koya hi koy brounna, kay o baro Devel ap o Moseste penas: “Le kol menshen khetne! Me kamau len pani te dell.” 17 Ap ko tsiro givas o Israel koy gili: Pani, ab pre! Givenn pral leste! 18 Kaya hi koy brounna, hoy kol pralstoune vi-hadan. Lengre kashtentsa, ava, lengro rayeskro kashteha, hadan le lat vin. Palle moukan le o pani Beer pal pende oun djan doureder oun van pash Mattana. 19 Oun kotar djan le doureder oun van pash Nahaliel, oun kotar pash Bamot-Baal. 20 Oun yon moukan Bamot-Baal pal pende oun van an ko telstouno them, hoy an o them Moab čiddo hi, pash koy berga Pisga, hoy tele dikella ap ko pani Yordan. 21 Oun o Israel bičras morshen pash o baro rayeste pral i Amorarya, – kova kharas Sihon, – oun moukas leske te penell: 22 “Mouk man mank tiro them te djal ap i vavar rig! Mer kamah ap o drom te ačell oun gar ap i harhetikri phoub oun an o drakengro them te djal. Kamah vitar gar dran t'mare brounne pani te piyell. Ap o drom kamah mer te ačell, bis te vah ap i vavar rig.” 23 O Sihon moukas i Israelitaryen gar an leskro them. Yob las peskre tsele lourden khetne, oun djas vin an o moulo tato them, te kourell lo pes lentsa. Oun har yob pash o foro Yahaz vas, djas lo pral lende oun kouras pes lentsa. 24 O Israel his zorleder oun das les o rhareha oun las lestar ko them peske, hoy hi mank o pani Arnon oun o pani Yabbok oun djal bis pash o them, kay kol Ammonarya djivenna. Ko them, kay i Ammonarya djivan, djas bis pash o foro Yaser. 25 Yaake las o Israel peske kal tsele forya, kay djivan i Amorarya, ninna o foro Heshbon oun kol tsele forya, kay koy pashel hi. Oun i Israelitarya djivan kote. 26 Heshbon hi ko baro foro, kay djivas o Sihon, ko baro ray pral i Amorarya. Kova kouras pes glan i tsiro o baro rayeha pral i Moabarya, oun las leske leskro tselo them krik, bis pash o pani Arnon. 27 Doleske vell penlo an i gili: Avenn an Heshbon, te vell o Sihoneskro foro pale kerdo. 28 I yag vas dran o foro Heshbon, dran o Sihoneskro foro vas i yag. Koya rhas o foro Ar an o them Moab, oun kol berge pash o pani Arnon rhas li pre. 29 Djungelo touke Moab! T'mer menshe ko deblestar Kemosh han nashedo. Tire čave van dino oun nashan, oun tire ča van pandlo anlo pash o Sihon, ko baro ray pral i Amorarya. 30 O Heshbon hi paash, oun o tselo them bis pash o Dibon. Či ačas. I yag rhačras halauter pre bis pash i forya Nofa oun Medeba. 31 Yaake djivas o Israel an o them, kay i Amorarya djivan. 32 Oun o Mose bičras morshen vin pash o foro Yaser, te hatsenn le vin, har zorelo ko foro hi. Oun i Israelitarya lan ko fores penge dren, ninna kol gaba, hoy koy pashel hi. Oun yon tradan kol Amorarya krik, kay koy dren his. O Israel hi zorleder har o baro ray pral o them Bashan 33 Palle rissran le pen oun djan pral ap ko drom, kay djal an o them Bashan. Koy vas o baro ray pral o them Bashan, – leskro lab hi Og, – peskre tsele lourdentsa pash lende, te kourell lo pes lentsa, oun tapras len pash o foro Edrei. 34 Oun o baro Devel penas ap o Moseste: “Ma traash lendar! Me dom les an tire vasta, ninna o them i menshentsa. Oun tou kress leha yaake, har kral o baro rayeha pral i Amorarya, o Sihoneha, kay an Heshbon djivas.” 35 Oun i Israelitarya dan o baro rayes Og oun leskre čaven oun leskre tsele lourden, – kek lendar ačas pral. Oun yon lan lengro them penge. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.