Biblia Todo Logo
Bìoball air-loidhne

- Sanasan -

2. Samuel 3 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)


O Davideskre morsh čave

1 Ko kourepen mashkral o Davideskri familya oun o Sauleskri familya his rah. O David vas zorleder oun zorleder. Oun o Sauleskri familya nashras peskri zoor.

2 O Davideske van morsh čave boldo an o foro Hebron. Ko ersto čavo his o Amnon. Leskri day his i Ahinoam dran Yesreel.

3 Ko douyto his o Kilab. Leskri day his i Abigayil, kolakro rom, o Nabal dran Karmel, meras. Ko triinto his o Absalom. Leskri day his i Maaka, koy čay o baro rayestar pral o them Geshour. Leskro lab his Talmay.

4 Ko starto his o Adoniya. Leskri day his i Haggit. Ko pančto his o Shefatya. Leskri day his i Abital.

5 Ko shobto his o Yitream. Leskri day his o Davideskri romni Egla. Kolla lauter van boldo an o foro Hebron.


O čingepen mank o Abner oun o Ish-Boshet

6 Yaake rah har ko kourepen his mashkral o Sauleskri familya oun o Davideskri familya, his o Abner ap koy rig o Sauleskri familyatar oun kras lat zoreles.

7 O Saules his i douyti romni. Koya kharas Rizpa. Lakro dad his o Aya. His i dives, kay penas o Ish-Boshet ap o Abner: “Hoske soval tou koy douyti romyah miro dadestar?”

8 Koy tapras o Abner i bari rholi pral kol laba, hoy o Ish-Boshet penas. Oun o Abner das gole: “Hom me i djouklo dran o them Youda? Bis kava dives krau lauter, hoy nay krau o Sauleskro khereske, leskri tseli familyake oun leskre tsele malenge; me rikrom mire vasta pral toute, te peral gar, an o Davideskre vasta. Oun tou kameh i doosh ap mande te anell kal djouvyake?

9 Mou krell o Devel ap mande, hoy yob kamella, te krau me gar kova, hoy o baro Devel o Davideske penas, oun das pes koy pre sovel,

10 kay o Sauleskro kheer kek rayeskro kheer bouder hi. Oun o David vell baro ray pral Israel oun Youda, yek themeskri rigyatar bis ap i vavar!”

11 Koy penas o Ish-Boshet kek lab bouder ap o Abner, savi traash his les lestar.

12 O Abner bičras morshen pash o Davideste, te penenn le leske an o Abnereskro lab: “Koneske hi kava them? Kre mantsa vin, te vas mala! Oun me vau ap tiri rig, te less o tselo Israel.”

13 O David penas: “Mishto. Me krau kova touha vin. Yek koova mangau me toutar: Te veh pash mande, aness o Sauleskri čay, i Mikal, touha. Te aneh lat gar, vess tou gar glan mande.”

14 Ninna bičras o David morshen pash o Ish-Boshet, koleskro dad o Saul his, oun moukas leske te penell: “De man miri romyat Mikal pale! Kolake playsrom touke o morshkano masseha sheel morshendar, kay moulo dom mank i Filistarya.”

15 Oun o Ish-Boshet bičras morshen koy, oun moukas lat krik te lell lakro romestar Paltiel. Koleskro dad his o Layish.

16 Oun lakro rom djas lah bis pash o foro Bahourim, oun rovas pal late. Koy penas o Abner ap leste: “Dja khere!” Oun yob djas khere.

17 O Abner rakras kol phourentsa an o them Israel, oun penas: “T'mer kaman glan i rah tsiro, te vell o David baro ray pral t'mende.

18 Kanna krenn kova! O baro Devel penas o Davidestar: Miro boudepaskro, o David, vell kova, khetne leha lau mire menshen Israel vin dran i vasta kol Filistarendar, oun lauterendar, kay leske čilačepen kamenn.”

19 Kova penas o Abner ninna ap i morshende dran o kheer Benyamin. Oun palle djas lo pash o David an o foro Hebron, te penell lo leske, hoy kol o Israelitarya oun o tselo kheer Benyamin kamenna.

20 Har o Abner an o foro Hebron pash o David vas, his pash leste biish morsha. Oun o David kras lenge i rhapen.

21 O Abner penas ap o Davideste: “Tou vess miro baro ray. Me kamau koy djal, te anap i tsele menshen an Israel pash toute, miro rayeste, te krenn yon touha vin, te vess tou lengro baro ray, yaake har tiro dji kova kamella.” Koy moukas o David o Abneres te djal, oun o Abner djas peske an o lačepen.


O Abner vell maredo

22 Pal i tsiro van o Davideskre lourde oun o Yoab kourepastar pale, oun anan boud koova peha, hoy randan le. O Abner his gar bouder pash o Davideste an o foro Hebron. O David bičras les krik, oun yob djas peske an o lačepen.

23 Har vas kanna o Yoab oun leskre lourde, vas leske penlo, kay o Abner, koleskro dad o Ner hi, pash o baro rayeste vas, oun kova bičras les krik, oun yob djas peske an o lačepen.

24 Koy djas o Yoab pash o baro rayeste dren, oun poučas lestar: “Hoy kral tou? O Abner vas pash toute. Hoske moukal les tou yaake krik te djal?

25 Prindjreh tou gar o Abneres, koleskro dad o Ner hi? Yob vas, te rhorhell lo touke čomone glan. Yob kamell te dikell, kay tou djah oun veh, oun kamell vin te hatsell, hoy tou kreh.”

26 Oun har o Yoab dran o Davideskro kheer vin djas, bičras yob morshen pal o Abner. Kova his pash o pani, kay kharas Sira. Oun yon anan les pale. Oun o David djinas kova gar.

27 Har o Abner pale an o foro Hebron vas, las o Yoab les ap i rig pash o baro voudar, te rakrell yob čorrhanes leha. Koy das o Yoab les an o per čourye, yaake te meras lo. Kova kras lo doleske, kay o Abner leskro phrales, o Asahel, maras.

28 Har o David kova shounas, penas yob: “O baro Devel djinell, kek doosh hi man oun miro kheer ap o Abnereskro merepen, koleskro dad o Ner hi. An kek tsiro vell koy doosh ap mende!

29 Lauter mou vell ap o Yoab oun ap peskre menshende! An leskri familya mou vell hako tsiro bibarht: menshe, kolendar nashell doukepaskro pani vin, oder kolen i djoungelo nasslepen ap pengro mass hi, oder save, kay bango hi, oder venn maredo i rhareha, oder yek, koles hi gar doha rhapaske.”

30 Oun o Yoab oun leskro phraal Abishay maran o Abneres doleske, kay yob lengro phrales Asahel an o kourepen pash Gibeon moulo das.

31 O David penas ap o Yoab oun ap kol tsele menshende, kay pash leste his: “Krenn t'mare koola paash, oun čivenn i gono troul t'mende, oun rovenn pral o Abner, kay moulo hi!” Oun o baro ray djas pal o morhton, kay o moulo Abner dren his.

32 Oun har o Abner paskedo vas an o foro Hebron, rovas o baro ray zoreles pash o moulengro kheer, kay o Abner dren čiddo vas. Ninna i tsele menshe rovan.

33 O baro ray rovas pral o Abner, oun penas: “Hoske hounte meral tou, Abner, har yek, kay či-moldo hi?

34 Tire vasta his gar pandlo. Tire herya his gar an sasterne dorya. Abner, hoske meral har yek, koles i čilačo moulo das?” Koy rovan kol menshe boudeder.

35 O tselo dives van menshe pash o Davideste, oun kaman, te rhal yob. Koy das yob pes sovel oun penas: “O Devel nay krell mantsa, hoy yob kamella, te rhau me maro oder vavar koova, bis te o kham tele djas.”

36 I tsele menshe shounan kova. Oun kova his mishto an lengre yaka, har ninna lauter mishto his an lengre yaka, hoy o baro ray kras.

37 I tsele menshe oun lauter an Israel hayvan ap ko dives, kay kova gar o baro rayestar vas, kay vas o Abner maredo, koleskro dad o Ner his.

38 Oun o baro ray penas ap peskre morshende: “Djinenn t'mer gar, kay kava dives i baro morsh oun pralstouno meras an Israel?

39 Ninna te makan yon man djeteha dren, te vap baro ray, hom kava dives gar zorelo. Kal morsha, kolengri day i Serouya hi, hi zorleder har me. O baro Devel mou dell koles čilačepen pale, kay čilačepen kras!”

Tous droits réservés

Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.

Romanes-Arbeit Marburg e.V.
Lean sinn:



Sanasan