2. Samuel 3 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Davideskre morsh čave 1 Ko kourepen mashkral o Davideskri familya oun o Sauleskri familya his rah. O David vas zorleder oun zorleder. Oun o Sauleskri familya nashras peskri zoor. 2 O Davideske van morsh čave boldo an o foro Hebron. Ko ersto čavo his o Amnon. Leskri day his i Ahinoam dran Yesreel. 3 Ko douyto his o Kilab. Leskri day his i Abigayil, kolakro rom, o Nabal dran Karmel, meras. Ko triinto his o Absalom. Leskri day his i Maaka, koy čay o baro rayestar pral o them Geshour. Leskro lab his Talmay. 4 Ko starto his o Adoniya. Leskri day his i Haggit. Ko pančto his o Shefatya. Leskri day his i Abital. 5 Ko shobto his o Yitream. Leskri day his o Davideskri romni Egla. Kolla lauter van boldo an o foro Hebron. O čingepen mank o Abner oun o Ish-Boshet 6 Yaake rah har ko kourepen his mashkral o Sauleskri familya oun o Davideskri familya, his o Abner ap koy rig o Sauleskri familyatar oun kras lat zoreles. 7 O Saules his i douyti romni. Koya kharas Rizpa. Lakro dad his o Aya. His i dives, kay penas o Ish-Boshet ap o Abner: “Hoske soval tou koy douyti romyah miro dadestar?” 8 Koy tapras o Abner i bari rholi pral kol laba, hoy o Ish-Boshet penas. Oun o Abner das gole: “Hom me i djouklo dran o them Youda? Bis kava dives krau lauter, hoy nay krau o Sauleskro khereske, leskri tseli familyake oun leskre tsele malenge; me rikrom mire vasta pral toute, te peral gar, an o Davideskre vasta. Oun tou kameh i doosh ap mande te anell kal djouvyake? 9 Mou krell o Devel ap mande, hoy yob kamella, te krau me gar kova, hoy o baro Devel o Davideske penas, oun das pes koy pre sovel, 10 kay o Sauleskro kheer kek rayeskro kheer bouder hi. Oun o David vell baro ray pral Israel oun Youda, yek themeskri rigyatar bis ap i vavar!” 11 Koy penas o Ish-Boshet kek lab bouder ap o Abner, savi traash his les lestar. 12 O Abner bičras morshen pash o Davideste, te penenn le leske an o Abnereskro lab: “Koneske hi kava them? Kre mantsa vin, te vas mala! Oun me vau ap tiri rig, te less o tselo Israel.” 13 O David penas: “Mishto. Me krau kova touha vin. Yek koova mangau me toutar: Te veh pash mande, aness o Sauleskri čay, i Mikal, touha. Te aneh lat gar, vess tou gar glan mande.” 14 Ninna bičras o David morshen pash o Ish-Boshet, koleskro dad o Saul his, oun moukas leske te penell: “De man miri romyat Mikal pale! Kolake playsrom touke o morshkano masseha sheel morshendar, kay moulo dom mank i Filistarya.” 15 Oun o Ish-Boshet bičras morshen koy, oun moukas lat krik te lell lakro romestar Paltiel. Koleskro dad his o Layish. 16 Oun lakro rom djas lah bis pash o foro Bahourim, oun rovas pal late. Koy penas o Abner ap leste: “Dja khere!” Oun yob djas khere. 17 O Abner rakras kol phourentsa an o them Israel, oun penas: “T'mer kaman glan i rah tsiro, te vell o David baro ray pral t'mende. 18 Kanna krenn kova! O baro Devel penas o Davidestar: Miro boudepaskro, o David, vell kova, khetne leha lau mire menshen Israel vin dran i vasta kol Filistarendar, oun lauterendar, kay leske čilačepen kamenn.” 19 Kova penas o Abner ninna ap i morshende dran o kheer Benyamin. Oun palle djas lo pash o David an o foro Hebron, te penell lo leske, hoy kol o Israelitarya oun o tselo kheer Benyamin kamenna. 20 Har o Abner an o foro Hebron pash o David vas, his pash leste biish morsha. Oun o David kras lenge i rhapen. 21 O Abner penas ap o Davideste: “Tou vess miro baro ray. Me kamau koy djal, te anap i tsele menshen an Israel pash toute, miro rayeste, te krenn yon touha vin, te vess tou lengro baro ray, yaake har tiro dji kova kamella.” Koy moukas o David o Abneres te djal, oun o Abner djas peske an o lačepen. O Abner vell maredo 22 Pal i tsiro van o Davideskre lourde oun o Yoab kourepastar pale, oun anan boud koova peha, hoy randan le. O Abner his gar bouder pash o Davideste an o foro Hebron. O David bičras les krik, oun yob djas peske an o lačepen. 23 Har vas kanna o Yoab oun leskre lourde, vas leske penlo, kay o Abner, koleskro dad o Ner hi, pash o baro rayeste vas, oun kova bičras les krik, oun yob djas peske an o lačepen. 24 Koy djas o Yoab pash o baro rayeste dren, oun poučas lestar: “Hoy kral tou? O Abner vas pash toute. Hoske moukal les tou yaake krik te djal? 25 Prindjreh tou gar o Abneres, koleskro dad o Ner hi? Yob vas, te rhorhell lo touke čomone glan. Yob kamell te dikell, kay tou djah oun veh, oun kamell vin te hatsell, hoy tou kreh.” 26 Oun har o Yoab dran o Davideskro kheer vin djas, bičras yob morshen pal o Abner. Kova his pash o pani, kay kharas Sira. Oun yon anan les pale. Oun o David djinas kova gar. 27 Har o Abner pale an o foro Hebron vas, las o Yoab les ap i rig pash o baro voudar, te rakrell yob čorrhanes leha. Koy das o Yoab les an o per čourye, yaake te meras lo. Kova kras lo doleske, kay o Abner leskro phrales, o Asahel, maras. 28 Har o David kova shounas, penas yob: “O baro Devel djinell, kek doosh hi man oun miro kheer ap o Abnereskro merepen, koleskro dad o Ner hi. An kek tsiro vell koy doosh ap mende! 29 Lauter mou vell ap o Yoab oun ap peskre menshende! An leskri familya mou vell hako tsiro bibarht: menshe, kolendar nashell doukepaskro pani vin, oder kolen i djoungelo nasslepen ap pengro mass hi, oder save, kay bango hi, oder venn maredo i rhareha, oder yek, koles hi gar doha rhapaske.” 30 Oun o Yoab oun leskro phraal Abishay maran o Abneres doleske, kay yob lengro phrales Asahel an o kourepen pash Gibeon moulo das. 31 O David penas ap o Yoab oun ap kol tsele menshende, kay pash leste his: “Krenn t'mare koola paash, oun čivenn i gono troul t'mende, oun rovenn pral o Abner, kay moulo hi!” Oun o baro ray djas pal o morhton, kay o moulo Abner dren his. 32 Oun har o Abner paskedo vas an o foro Hebron, rovas o baro ray zoreles pash o moulengro kheer, kay o Abner dren čiddo vas. Ninna i tsele menshe rovan. 33 O baro ray rovas pral o Abner, oun penas: “Hoske hounte meral tou, Abner, har yek, kay či-moldo hi? 34 Tire vasta his gar pandlo. Tire herya his gar an sasterne dorya. Abner, hoske meral har yek, koles i čilačo moulo das?” Koy rovan kol menshe boudeder. 35 O tselo dives van menshe pash o Davideste, oun kaman, te rhal yob. Koy das yob pes sovel oun penas: “O Devel nay krell mantsa, hoy yob kamella, te rhau me maro oder vavar koova, bis te o kham tele djas.” 36 I tsele menshe shounan kova. Oun kova his mishto an lengre yaka, har ninna lauter mishto his an lengre yaka, hoy o baro ray kras. 37 I tsele menshe oun lauter an Israel hayvan ap ko dives, kay kova gar o baro rayestar vas, kay vas o Abner maredo, koleskro dad o Ner his. 38 Oun o baro ray penas ap peskre morshende: “Djinenn t'mer gar, kay kava dives i baro morsh oun pralstouno meras an Israel? 39 Ninna te makan yon man djeteha dren, te vap baro ray, hom kava dives gar zorelo. Kal morsha, kolengri day i Serouya hi, hi zorleder har me. O baro Devel mou dell koles čilačepen pale, kay čilačepen kras!” |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.