2. Samuel 22 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O David parkrell pes pash o baro Debleste i gilyah 1 O David rakras glan o baro Debleste kol laba koy gilyatar an ko tsiro, kay o baro Devel les vin las dran i vasta lauterendar, kay kaman les te marell, ninna dran o Sauleskre vasta. Oun yob penas: 2 Baro Devel, tou hal mange har i baro zorelo bar, kay nay khatrau man, har i zorelo kheer, kay nay krell kek mange čilačepen. 3 Miro Devel, tou hal kova, pash koleste nay vau oun man khatrau. Tire vasta rikreh tou pral mande. Tou hal ko zorelo ap miri rig, oun hal mange har i zorelo kheer pral ap i berga. Tou kreh miro djipen sasto, oun kreh, te doukrell man kek. 4 Me sharau o baro Debles! Te dau ap leste gole, lell lo man vin dran i vasta kolendar, hoy mange čilačepen kamenna. 5 O merepen pandas man an peskre shelle, oun merepaskri daar djas pral mande har zorele panya. 6 I moulengro them pandas peskre shelle troul mande, oun o merepaskre shelle tserdan man tele. 7 An miri daar kharom ap o baro Debleste. Ava, bari gole dom ap miro Debleste. An peskro raylo kheer shounas lo man, oun miri gole vas glan leskre kanda. 8 Koy trissas i phoub, pral oun tele djas o bolepen o Debleskri bari rholyatar. 9 Yagakro dourho djas dran leskro nak pre, baro tatepen vas dran leskro mouy vin, ninna yag das karye lestar vin. 10 Oun yob tserdas o bolepen ap i rig, oun vas tele. Kali rat his tel leskre herya. 11 Oun yob beshas ap i keroub oun hadas pes har i čirklo; ava, yob moukas pes te hidjrell ap i moussya o dourhestar. 12 Kali rat his leskro ripen. Pesse kale volke his troul leste. 13 Dran o raylepen glan leste peran barra hoy rhačran. 14 Oun o baro Devel moukas o bolepen bari gole te dell, ava, o Devel pral halauter moukas pes te shounell bari golyah. 15 Oun yob das yag karye dran o bolepen kate te kote, oun tradas i volke krik. 16 Kote vas o telstunepen tel i panya diklo, oun i telstouni phoub vas pre-čakedo, har tou, baro Devel, čingral oun trad dal an tiri rholi. 17 Dran o bolepen tapras man tiro vast, oun tserdas man dran o baro pani vin. 18 Tou lal man vin dran o vast kol zorelendar, kay kaman miro merepen, ava, dran ko vast kolendar, kay his yaake rhoyedo ap mande oun boud zorleder har me. 19 Ap o dives, kay i bibarht pral mande vas, peran le pral mande. Koy vas o baro Devel ap miri rig. 20 Yob las man vin dran lengre vasta oun anas man an i bourhlo them. Yob kamell man, doleske kras lo kova. 21 O baro Devel djinas, te homs an o čačepen tardo. Doleske kras lo mange lačepen. Kek doosh his ap mande. Doleske his lo mange lačo. 22 Me rikrom man ap i dromma o baro Deblestar, oun moukom gar miro Debles. 23 Ava, leskro tselo čačepen hi glan mire yaka, oun rikrau ap lauter, hoy yob kamell, te krap. 24 Yaake te hatsell lo či ap mande, kay nay čingrell lo mantsa, oun dau yak, te vell kek doosh ap mande. 25 Miro čačepen his glan leskre yaka. Oun kek doosh his ap mande. Doleske kras o baro Devel mange lačepen. 26 Tou rikreh ap koleste, kay ap toute rikrell, oun kreh, hoy mishto hi koleske, kay krella, hoy tou lestar kameh. 27 Tou hal lačo ap koleste, kay hi lačo ap i vavarende oun hal gosveder har kova, kay ap bange dromma djal. 28 Tou veh ap i rig i čorvelenge, oun kol pre-phourden kreh tou tiknes. 29 Ava, tou baro Devel, hal miri momeli, oun kreh miri rati yaake har vals dives. 30 Ava, khetne touha nay djau me an o kourepen. Khetne miro Debleha nay stau me pral bare pre-čidde barra. 31 I tsele dromma, kay o Devel man anella, hi lačo. Leskre laba hi lačo oun čačo. Yob rikrell peskro vast pral hakeneste, kay vell pash leste. 32 Yek kokres hi o Devel. Kova hi o baro Devel. Yek kokres hi har i baro zorelo bar menge, kay nay khatrah men. Kova hi maro Devel. 33 Yob hi kova, kay dell man zoor oun krell i lačo drom glan mande. 34 Yob krell mire herya yaake sik, har te vans le i herya i vesheskri groumyatar, te vap zoreles tardo ap i pralstoune berge. 35 Yob sikrell man, har mire vasta hounte kourenn pen, oun har miri moussi rikrell o sasterno bogo. 36 Baro Devel, tou rikreh tiro vast pral mande, te doukrell man kek. Tou dikeh lačes ap mande oun kreh man bares. 37 Tou kral, te nay stakrau zoreles pre, oun kral mange o drom dour pre. 38 Me lom kolen palla, kay ap mande pre djan, oun vom zorleder har yon, oun moukom gar tele, bis te his le moulo dino. 39 Me marom len yaake, te nay stan le gar bouder pre, oun stakrom len tel mire herya. 40 Tou dal man i zoor, te nay kourom man lentsa oun vitsral kolen ap i phoub glan mande, kay hadan pen ap mande. 41 Tou kral, te hounte nashan le mandar. Yaake nay marom kolen, kay mange čilačepen kaman. 42 Yon dikan pal yekeste, kay lenge ap i rig vell. Oun kek his koy. Ap o baro Debleste dan le gole, oun yob rakras gar pale ap lende. 43 Oun me dom len khetne, dom len tiknes har čik, hoy i baro dourho krik phourdell. Ava, har ap čik ap i dromma stakrom len khetne. 44 Tou lal man vin dran o čingepen mire menshentsa, oun kral man o ray pral i menshende dran vavar themma, Menshe, kolen me gar prindjrom, boudrenn mange. 45 I vi-themarya rakrenn shoukar ap mande, oun shounenn ap mande oun krenn sik, hoy penau. 46 Len hi bouder kek zoor an pende. Daryah venn le dran pengre zorele rayengre khera vin. 47 O baro Devel djivella! Les sharau: har i baro zorelo bar hi lo mange. Miro Debles hadau: yob moukell man gar – hako tsiro dell lo yak ap mande, 48 oun kras man zorleder har kolla, kay kouran pen mantsa, oun vitsras i menshen dran vavar themma tel mande. 49 Tou lal man vin dran i vasta kolendar, kay kaman miro merepen. Tou hadal man pral kolende, kay hadan pen ap mande, oun moukal man gar an i čilače vasta. 50 Doleske sharau tout mank kolende, kay hi gar tire menshendar, baro Devel, oun givau gilya touke. 51 Tou kreh baro koova o Davideske, koles tou vi-rodal, te vell lo o baro ray. Oun hal yaake lačes ap leste oun kolende, kay lestar venn. Tiro kamlepen lenge ačell hako tsireske. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.