2. Samuel 17 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Absalom shounell ap laba, hoy leske gar mishto hi 1 Pal kova penas o Ahitofel ap o Absalom: “Me kamau 12.000 (deesh-te-douy-zerya) morshen vin rodell, oun lau o Davides palla an kay rati. 2 Oun me kamau pral leste te perell, yaake rah har yob khino hi, oun an leskro dji kek zoor bouder hi. Palle lell lo traash, oun kol tsele lourde, kay pash leste hi, nashenna. Oun me kamau o baro rayes kokres moulo te dell, 3 oun kol tsele lourden pale pash toute te anell, yaake har i terni djouvel pash peskro romeste pale djala. Tou rodeh yek morshes kokres. Ma an čingepen pral kol tsele vavar morshende!” 4 Ko rakepen his mishto an o Absalomeskre yaka oun glan i yaka kol tsele phourendar an Israel. 5 O Absalom penas: “Denn ninna o Houshayes gole, kol menshendar Arki, te shounas mer, hoy yob koy pre penella!” 6 Oun o Houshay vas pash o Absalom dren. Oun o Absalom penas leske, hoy o Ahitofel rakras, oun poučas lestar: “Kras mer kova? Pen tou les menge!” 7 Koy penas o Houshay ap o Absalom: “Kova his kek lačo lab, hoy das kava kopo o Ahitofel. 8 Tou prindjreh tiro dades oun leskre lourden, kay hi zorele kourepangre oun rhoyedo har i divyo dayengro firho an o veesh, koleske yek i ternen krik las. Ninna hi tiro dad i lourdo, kay prindjrell o kourepen. Yob sovell gar pash i vavar lourdende. 9 Shoun, kova hi nay yaake, kay khatras yob pes mank bare barra oder an i vavar khatepen. Palle, te vell kova yaake, kay tire lourdendar maredo venna, nay vals penlo, kay o Absalomeskre tsele lourde maredo van. 10 Palle lell hakeno daar, ninna te hi lo i kourepaskro, oun les i dji hi har i levo. O tselo Israel djinella, kay tiro dad i čačo morsh hi, oun leskre lourde čače kourepangre hi. 11 Doleske penau touke: Le touke kol tsele morshen dran Israel khetne mank Dan oun Beersheba. Kolla hi yaake boud har i santa pash o baro pani. Kolentsa djas tou touke an o kourepen. 12 Oun kote, kay hatsah les, perah pral leste yaake har o brishino ap i phoub perella. Oun mer moukah lestar oun leskre lourdendar kekes pral, gar yek. 13 Yob te tserdell pes an i zorelo foro pale, hounte čivenn i tsele Israelitarya shelle troul ko foro, oun tserdenn ko foro tele an i tala, te ačell lestar kek bar bouder pale.” 14 Koy penas o Absalom oun hakeno an Israel: “Kova hoy o Houshay penas, hi feteder har kova, hoy o Ahitofel penas.” Yaake kras o baro Devel, kay kek kova kras, hoy o Ahitofel an leskro gosvepen penas. O baro Devel kamas i bibarht pral o Absalom te anell. O David nay nashell peske 15 Oun o Houshay penas ap kol rashayende, o Zadok oun o Abyatar, hoy o Ahitofel penas o Absalomeske oun kol phourenge an Israel. Palle penas lo: “Me penom lenge, te krenn yon kova vavarčandes. 16 Yaake bičrenn sik yekes koy, te penell lo o Davideske: Miro baro ray, ma ač an o moulo them ap kay rig o panyestar Yordan kay rati! Dja kanna vergel, te vess tou gar maredo, oun kol tsele menshe, kay pash toute hi, vitar gar.” 17 O Yonatan oun o Ahimaaz his tardo pash o pani, hoy kharell Rogel. Yon nay moukan pen gar an o foro te dikell. Oun i boudepaskretsa vas pash lende oun penas lenge, hoy yon hounte penenn o Davideske. 18 Koy dikas len i terno čavo, oun penas kova o Absalomeske. Koy djan kol douy sik krik, oun van an ko kheer i morshestar an Bahourim. Koles his i brounna pash peskro kheer. Koy dren djan le tele. 19 Oun koy djouvel las i plarhta oun čivas lat pral koy brounna, oun čivas gib koy pre, te dikell kek čomone. 20 Oun o Absalomeskre morsha van pash kol djouvyate an o kheer oun poučan latar: “Kay hi o Ahimaaz oun o Yonatan?” Penas li ap lende: “Yon djan doureder pash o pani.” Oun har kol morsha len rodan oun len gar hatsan, djan yon pale an o foro Yerusalem. 21 Oun har yon krik his, van kol douy dran i brounna vin, oun djan koy, oun penan kova o baro rayeske David. “Dja sik vergel o pani”, penan le, oun ginan leske dren, have laba o Ahitofel penas, hoy te krenn le o Davideha. 22 Koy djas o David oun kol tsele menshe, kay pash leste hi, vergel o pani Yordan. Oun har taysarlakro vas, his le lauter ap i vavar rig. Kek lendar ačas pale. 23 O Ahitofel shounas, kay vas kova gar kerdo, hoy yob penas. Koy čivas lo i ledertikri plarhta ap peskri bourika, beshas pes koy pre oun klissas khere an peskro foro. Kote penas lo i menshenge an peskro kheer, hoy te krenn le pal leskro merepen. Palle bladas lo pes pre, oun meras. Oun yob vas paskedo an o moulengro kheer peskro dadestar. 24 Oun o David vas an o foro Mahanayim. O Absalom djas vergel o pani Yordan, oun kol tsele morsha dran Israel djan leha. 25 Oun o Absalom čivas o Amasa pral peskre lourdende. Glan kova his o Yoab lengro pralstouno. O Amasa his o čavo i morshestar ko labeha Yeter, i Israelitari. Leskri day his i Abigal. Lakro dad his o Nahash. Lakri pheen his i Serouya, kolakro čavo o Yoab hi. 26 Oun o Absalom djas i morshentsa ap i berga Gilead. Oun kote čivan le pengre plarhtene khera pre. 27 Har o David an o foro Mahanayim vas, koy van pash leste: o Shobi, koleskro dad o Nahash hi, dran o foro Rabba, kay i Ammonarya djivan; o Makir, koleskro dad o Ammiel hi dran o foro Lo-Dabar; oun o Barsillay dran o foro Roglim dran o them Gilead. 28 Kolla anan čibya, pirya, čare, gib oun djob, yarro, peklo djob, bohne, linse, 29 gvin, khil, groumyengro kiral oun bakrengro kiral. Kova dan le o Davideske oun kol menshenge, kay pash leste hi, te ačenn yon zoreles. Kol triin penan penge: “Kol menshen hi bok oun troush, oun yon hi khino an kava moulo them.” |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.