2. Mose 7 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)1 Oun o baro Devel penas ap o Moseste: “Shoun, me krom, te vess har o Devel o Faraeske. Oun tiro phraal Aron rakrell touke. Yob rakrell, hoy leske peneh. 2 Tou peness o Aroneske lauter, hoy me touke penau. Oun yob penell les ap o Farao, te moukell yob i Israelitaryen dran peskro them te djal. 3 Me kamau leskro dji har i bar te krell, yaake te nay krap boud baro koova an o tselo them Egiptia, te sikrap miri bari zoor. 4 Oun o Farao shounella gar ap t'mende, ninna te vell miri rholi boud kope pral leste oun leskro them. Oun palle lau mire menshen, i Israelitarya, vin dran o them Egiptia. 5 Oun kol Egiptarya dikenn oun hayvenn, kay hom me o baro Devel, te hadau me miro vast pral o them Egiptia oun lau i Israelitarya mashkral lende vin.” 6 Oun o Mose oun o Aron kran yaake, har o baro Devel lenge penas. 7 Oun o Mose his 80 (orhta-deesh) bersha oun o Aron 83 (orhta-deesh-te-triin) bersha phouro, har yon ap o Farao rakran. O Aroneskro kasht vell i sap 8 Oun o baro Devel penas ap o Mose oun ap o Aron: 9 “Te rakrell o Farao ap t'mende oun penell: Krenn yek baro koova an o Debleskri zoor, yaake te patsap t'men, palle peness tou ap o Aron: Le tiro kasht oun vitse les glan o Farao! Palle vell o kasht i sap.” 10 Kote djan o Mose oun o Aron pash o Farao dren, oun kran les yaake, har o baro Devel lenge penas. Oun o Aron vitsras peskro kasht ap i phoub glan o Farao oun glan kol pralstunende an o rayeskro kheer. Oun o kasht vas i sap. 11 Kote moukas o Farao i goseve morshen oun i dourkepangren gole te dell. Oun kol egiptikre dourkepangre kran emligo koova an pengri zoor. 12 Yon vitsran ninna pengre kashta ap i phoub. Oun ninna lendar van sapa. O Aroneskro kasht rhas ko vavar kashta pre. 13 Har dikas o Farao kova, ačas leskro dji pandlo, oun yob shounas gar ap lende. Yaake vas, hoy o baro Devel penas. I ersti phagi: O pani vell rat 14 Oun o baro Devel penas ap o Mose: “O Faraeskro dji hi har dran bar. Yob moukell gar i Israelitaryen te djal. 15 Dja taysarlakro pash o Farao! Yob djala tele pash o pani Nil. Le ko kasht an tiro vast, kolestar i sap vas. 16 Oun pen ap leste: O baro Devel, o Devel pral i Hebrearya, bičras man pash toute, oun moukell touke te penell: Mouk mire menshen te djal, te mangenn le man an an o moulo tato them. O tselo tsiro shounal tou gar. 17 Doleske penell o baro Devel: Dikess oun hayvess, te hom me o baro Devel. Dik, me dau o kashteha, hoy an miro vast hi, ap o pani Nil. Oun ko pani vell rat. 18 Palle merenn i tsele mače dren. Oun o Nil khandella yaake djoungeles, te nay piyell kek Egiptari o pani bouder.” 19 Oun o baro Devel penas ap o Mose: “Pen ap o Aron: Le tiro kasht oun rike tiro vast pral i panya an o them Egiptia: pral i panya, hoy nashenna oun pral o pani, hoy tardo hi. Yaake te vell o tselo pani rat an o tselo them Egiptia. Ninna an i khore dran kasht oun bar hi palle rat dren.” 20 Oun o Mose oun o Aron kran yaake, har o baro Devel lenge penas. Oun yob hadas o kasht oun das ap o pani Nil. Oun o Farao oun i pralstoune an leskro kheer dikan kova. Oun o tselo pani an o Nil vas rat. 21 Oun i mače an o Nil meran. Oun o Nil vas khandlo oun khandas yaake zoreles, te nay piyas kek Egiptari o pani dran o Nil. Oun o rat his an o tselo them Egiptia. 22 Oun i dourkepangre an o them Egiptia kran ninna yaake an pengri zoor. Oun o Faraeskro dji ačas pale pandlo, oun yob shounas gar ap lende. Yaake vas, hoy o baro Devel penas. 23 Oun o Farao rissras pes trouyel oun djas pale an peskro kheer oun moukas peske kova gar an o dji te djal. 24 I tsele Egiptarya hadan i phoub vin pash o pani Nil, te hatsenn le pani te piyell. O pani dran o Nil nay piyan le gar. I douyti phagi: I djambe venn pral o them 25 Oun efta divessa djan trouyel pal ko dives, kay o baro Devel ap o pani Nil das. 26 Koy rakras o baro Devel ap o Mose: “Dja pash o Farao dren, oun pen ap leste: Kava penell o baro Devel: Mouk mire menshen te djal, te nay mangenn le man an. 27 Te moukeh tou len gar te djal, palle dau me o tselo them yaake, te vell lo pherdo djambe. 28 O tselo Nil vell pherdo djambe. Oun yon venn pre an tiro kheer, an tiri isema, kay soveh, oun an tiro čiben, ninna an i khera, kay i pralstoune djivenna, ninna an i tsele khera, kay i Egiptarya djivenna, an lengre boba, oun an i čare, kay yon o maro dren krenn. 29 Ava, i djambe venna pre ap toute oun ap i tsele Egiptarya, ninna ap i tsele pralstunende.” |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.