2. Mose 6 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)1 Koy penas o baro Devel ap o Mose: “Kanna dikess tou, hoy me o Faraeske krau. Dran miri bari zoor moukell lo len te djal. Miro vast vell yaake zorelo ap leste, te tradell lo len dran o them vin.” O baro Devel bičrell o Moses i douyto kopo pash o Farao 2 Oun o Devel rakras o Moseha oun penas leske: “Me hom o baro Devel, 3 oun sikrom man o Abrahameste oun o Isaakeste oun o Yakobeste. Har vom pash lende, sikrom lende, kay hom o zorelo Devel. Miro lab baro Devel, moukom len gar te djinell. 4 Ninna dom lende miro vast koy pre, te dap len o them Kanaan, ko them, kay yon vi-themarya his. 5 Ninna shounom me i gole, har i Israelitarya gole dan i doukatar, har i Egiptarya lenge i zoryah phari boudi pre čivan. Oun me bistrom miro lab gar oun rikrau les. 6 Doleske pen ap i Israelitarya: Me hom o baro Devel! Me lau t'men vin dran t'mari phari boudi, hoy i Egiptarya ap t'mende čivan. Miri bari rholi vell ap lende, oun bari zoryah lau t'men vin. 7 Kamau, te venn t'mer mire menshe, oun me kamau t'maro Devel te vell. Oun t'mer dikenn oun hayvenn, te hom me, o baro Devel, t'maro Devel, kay las t'men vin dran i phari boudi, hoy i Egiptarya ap t'mende čivan. 8 Palle anau me t'men an ko them, koleske me miro vast dom, oun man sovel dom, te dau les o Abrahameste oun o Isaakeste oun o Yakobeste. Kava them dau me t'mende, te vell lo t'maro them. Me, o baro Devel, dau les t'mende.” 9 Kal laba penas o Mose ap i Israelitarya. Ninna har rakras yob yaake ap lende, shounan le gar ap leste. Yaake phari his lengri boudi ap lende, oun an lengre djia his bouder kek zoor. 10 Kote rakras o baro Devel ap o Moseste oun penas: 11 “Dja dren pash o Farao, ko baro ray pral o them Egiptia, oun pen leske, te moukell lo i Israelitarya dran leskro them te djal.” 12 O Mose penas ap o baro Debleste: “Dik, i Israelitarya shounan gar ap mande. Har shounell palle o Farao ap mande? Ninna hayvau gar mishto te rakrell.” 13 Oun o baro Devel rakras ap o Moseste oun ap o Aroneste oun bičras len pash i Israelitarya oun pash o Farao, ko baro ray pral o them Egiptia, te moukell lo i Israelitaryen dran o them Egiptia te djal. I menshe, kolendar o Mose oun o Aron van 14 Kalla hi i laba kol phoure dadendar, kolendar i Israelitarya van: O Ruben his o Israeleskro phoureder čavo. Leskre čave hi: o Henok, o Pallou, o Hesron oun o Karmi. Lendar van bare familye, kolengro phouro dad o Ruben his. 15 O Simeon his i vavar Israeleskro čavo. Leskre čave hi: o Yemouel, o Yamin, o Ohad, o Yakin, o Sohar oun o Shaul. O Shauleskri day his i Kanaanitetsa. Lendar van bare familye, kolengro phouro dad o Simeon his. 16 O Levi his i vavar Israeleskro čavo. Leskre čave hi: o Gershon, o Kohat oun o Merari. Kolendar van i Levitarya. Oun o Levi vas 137 (sheel-te-triyanda-te-efta) bersha phouro. 17 O Gershon, les his douy čave. Kolla hi: O Libni oun o Shimi oun lengre familye. 18 O Kohat, les his čave. Kolla hi: o Amram, o Yizhar, o Hebron oun o Ouziel. O Kohat vas 133 (sheel-te-triyanda-te-triin) bersha phouro. 19 O Merari, les his čave. Kolla hi: o Mali oun o Moushi. Kalla hi lauter i menshe, kay van pal o Levi, hakeno an ko tsiro, kay yob djivas. 20 Oun o Amram las peske i romni, i Yokebed, i pheen leskro dadestar. Oun koya las douy čave: o Aron oun o Mose. Oun o Amram vas 137 (sheel-te-triyanda-te-efta) bersha phouro. 21 O Yizhar, les his triin čave. Kolla hi: O Korah, o Nefeg oun o Zikri. 22 O Ouziel, les his triin čave. Kolla hi: O Mishael, o Elizafan oun o Sitri. 23 O Aron las peske i romni: i Elisheba. Lakro dad hi o Amminadab. Oun lakro phraal hi o Nashon. Oun yoy las čave: o Nadab, oun o Abihu, o Elazar oun o Itamar. 24 O Korah, les his triin čave. Kolla his: O Assir, o Elkana oun o Abyasaf. Kolendar van i bare familye, hoy kharenna Koraharya. 25 O Aroneskro čavo, o Elazar, las peske i romni. Kolakro dad his o Poutiel. Oun yoy las i čavo, o Pinhas. Kal phoure dadendar venna bare familye, yon hi lauter Levitarya. 26 Kova Aron oun kova Mose hi kolla, ap kolende o baro Devel penas: “Anenn i Israelitarya vin dran o them Egiptia! Anenn len yaake vin, te djal haki bari familya khetne!” 27 Yon his kol morsha, kay penan ap ko baro rayeste pral o them Egiptia, o Farao, te moukell yob i Israelitaryen dran o them Egiptia vin te djal. O baro Devel bičrell o Moses oun o Arones pash o baro rayeste pral o them Egiptia 28 Ap ko dives har o baro Devel ap o Moseste rakras an o them Egiptia, 29 penas lo: “Me hom o baro Devel. Pen ap o Farao, ko baro rayeste pral i Egiptia, halauter, hoy me touke penom.” 30 Oun o Mose penas ap o baro Debleste: “Tou djineh, me hayvau gar mishto te rakrell. Har shounell o Farao ap mande?” |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.