2. Mose 36 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)1 O Bezalel, o Oholiab oun kol vavar, kolen o baro Devel o gosvepen oun vasta das, te hayvenn le mishto halauter te krell, hoy lo penas, kolla te krenn leske kanna i kheer oun kol tsele koola, hoy koy dren hi.” 2 O Mose kharas o Bezalel oun o Oholiab pash peste, ninna kol tsele vavaren, kay o baro Devel gosvepen an lengro dji das oun vasta, te boudrenn le mishto, oun kay van pendar, te krenn le koy boudi. 3 Oun o Mose das len ko tselo kouč koova, hoy i Israelitarya anan, te krenn le o baro Debleske i kheer. Oun hako dives taysarlakro van le pale te pale pash o Moseste oun anan leske boudeder kouč koova pendar. 4 Koy moukan i tsele boudepangre, kay ap o kheer boudrenn, pengri boudi čiddo, djan pash o Mose 5 oun penan: “Kol menshe anenn boudeder, har men hounte vell, te kras ko kheer, hoy o baro Devel penas te kras.” 6 Koy moukas o Mose ap i tseli platsa vi-gole te dell: “T'mer morsha oun djouvya, kek t'mendar hounte anenn bouder čomone o Debleskro khereske!” Yaake anan i Israelitarya bouder či. 7 Vas boudeder har doha anlo, te vell i tseli boudi kerdo, hoy hounte krenn le. O Debleskro plarhteno kheer vell kerdo 8 Yaake kran kol tsele boudepangre, kay hayvan mishto shoukar koova te krell, o Debleskro kheer dran deesh pesse plarhte. Kolla van sido dran lačo zorelo layntikro than, kay ninna kouč bakrengro bal dren hi. Kova his blaueto, lolo oun lolo har yag. An kol plarhte van bolepangre dren sido an shoukar vastengri boudi. 9 Haki plarhta his deesh-te-star metarya lengsto oun douy metarya bourhlo. 10 Panč plarhte sivan le khetne, oun kol vavar panč ninna. 11 Ap kol rigya, kay kol douy bare kotya khetne pandlo venn, sivan le doryengre goustria dran blaueto kouč bakrengro bal: 12 paash-sheel ap hako baro kotar, yaake te vell yek doryengri goustri vergel ko vavar. 13 Pale kran le paash-sheel sonakangre rikepangre. Kolentsa pandan le kol douy bare kotya khetne. Yaake vas dran kol douy kotya yek kheer. 14 Oun yon kran deesh-te-yek pesse plarhte dran bouzyengre balla, te venn le pral o kheer čiddo. 15 Haki plarhta his deesh-te-panč metarya lengsto oun douy metarya bourhlo. 16 Panč kolla plarhte van khetne sido, te vas yek baro kotar. Oun kolla vavar shob van ninna khetne sido, te vas i douyto baro kotar. 17 Oun yon kran paash-sheel doryengre goustria ap hako baro kotar ap koy rig, kay kol douy bare kotya khetne pandlo venna. 18 Ninna kran le paash-sheel sasterne rikepangre dran lolo saster, te venn kol douy bare kotya kolentsa khetne pandlo. 19 Oun yon kran yek baro kotar dran bakrengri ledertikre plarhte, hoy le lolo kran, te čivenn le les pral o Debleskro plarhteno kheer, oun pral koleste i vavar kotar dran lače ledertikre plarhte. 20 Oun yon kran činle kashta dran o kasht ko roukestar, hoy kharella Akatsia, te venn le pre tardo. 21 Hako činlo kasht his panč metarya baro oun 75 (efta-deesh-te-panč) centimetarya bourhlo. 22 Hako kashtes hi douy tikne goushte, kolentsa venn i činle kashta khetne rikedo. Yaake kran le i tsele činle kashta o khereske. 23 Biish činle kashta kran le, te venn le ap koy rig tardo, kay o kham pralstounes hi. 24 Oun yon kran star-desha roupene herya tella, tel hako kasht douy herya, kay i goushte dren čiddo venna. 25 Ninna biish činle kashta kran le, te venn le ap koy vavar rig o kherestar tardo, kote, kay o kham gar vella. 26 Tel kolende čivan le star-desha roupene herya, douy herya tel hako činlo kasht. 27 I palstouni rigyake, koy rig, kay o kham tele djal, van shob činle kashta kerdo, 28 oun douy vavar, hoy venn yaake khetne tardo, te krenn le serves oun čačes i ekka ap i palstouni rig o kherestar. 29 Kol kashta venn tella oun pral i goushtentsa khetne rikedo. 30 Yaake hi orhta činle kashta ap i palstouni rig oun deesh-te-shob roupene herya: tel hako činlo kasht douy herya. 31 Oun yon kran pandepangre kashta dran o kasht ko roukestar, hoy kharella Akatsia, te čivenn le panč lendar ap kol činle kashta ap koy yek lengsti rig o kherestar, 32 pale panč ap i činle kashta ap i vavar lengsti rig, oun pale panč ap i palstouni rig o kherestar kote, kay o kham tele djala. 33 Oun yon kran ko mashkralstouno pandepaskro kasht, hoy djal mashkral ap i činle kashta yek rigyatar ap i vavar. 34 Oun yon čivan sonakay troul i činle kashta. Ninna dran sonakay kran le lengre goustria, kay venn i pandepangre kashta dren činlo. Oun čivas ninna sonakay troul kolende. 35 Oun yon kran i kotar lačo zorelo layntikro than, kay kouč bakrengro bal dren hi. Kova hi blaueto, lolo oun lolo har yag. An ko kotar than van bolepangre dren sido an shoukar vastengri boudi. 36 Oun yon činan star pesse kashta dran akatstikro kasht, te vell ko kotar than kote pre pandlo. Troul kol pesse kashta čivan le sonakay, oun kran star roupene herya tella. I rikepangre kran le dran sonakay. 37 Oun yon kran i bari plarhta, te vell li an o voudar, kote kay yek dren djal an o kheer. Yon kran les an shoukar vastengri boudi dran lačo zorelo layntikro than, kay kouč bakrengro bal dren hi, hoy blaueto, lolo oun lolo har yag kerdo vas. 38 Ninna činan le panč pesse kashta dran akatstikro kasht, te vell koy plarhta kote pre pandlo. Pralstounes troul kol pesse kashta vas sonakay maklo, ninna troul kol shelle, hoy hidjrenn koy plarhta. Koy pashel kran le rikepangre. Tel kol panč pesse kashta kran le panč herya dran lolo saster. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.