Biblia Todo Logo
Bìoball air-loidhne

- Sanasan -

1. Samuel 17 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)


O David dell o Goliates moulo

1 Oun i Filistarya lan pengre lourden khetne pash o foro Soko an o them Youda. Oun kolla čivan pengre plarhtene khera pre mank o foro Soko oun o foro Aseka pash o foro Efes-Dammin.

2 Oun o Saul oun i morsha dran o Israel van khetne an i tala, kay i bare rouka tardo hi. Oun čivan pengre plarhtene khera koy pre. Palle čivan le pen tardo o kourepaske kol Filistarentsa.

3 Oun i Filistarya his ap koy rig ap i berga tardo, oun i Israelitarya his ap i vavar rig ap i berga tardo. Oun i tala his mank lende.

4 Kote vas i kourepaskro i Filistarendar glan. Leskro lab his Goliat, dran o foro Gat. Yob his yaake triin metarya baro.

5 Les his i sasterni stadi ap leskro shero. Oun ninna ko gad ap leste his dran tikne kotya saster kerdo, oun his shob-desha (60) kilogramme pharo.

6 Oun les his saster troul leskre herya, oun i sasterno vitsepaskro čouri ap leskri phik.

7 Oun ko kotar kasht, hoy leskro vitsepaskro čouri rikrella, his yaake pesso har i tikno rouk, oun o saster glan ap o vitsepaskro čouri his yaake efta kilogramme pharo. Oun glan leste djas i lourdo, kay hidjras leskri sasterni bečeskri patri.

8 Oun o Goliat čivas pes koy tardo, oun das gole ap i lourdende dran o Israel, oun penas ap lende: “Hoske djan t'mer lauter vin oun čivan t'men tardo o marepaske? Me hom ko yek Filistari, oun t'mer lauter han či har o Sauleskre boudepangre. Rodenn yek morshes dran t'mende vin, te vell lo kay tele pash mande!

9 Te nay marell lo pes mantsa, oun dell man moulo, palle kamah mer lauter t'mare boudepangre te vell. Me te hom zorleder har yob, oun me dau les moulo, palle venn t'mer mare boudepangre oun hounte boudrenn menge.”

10 Oun ko Filistari penas: “Kava dives praasom i kourepangre dran o Israel, har lenge penom: Denn man yek morshes t'mendar, kay pes mantsa kourella!”

11 Oun o Saul oun o tselo Israel shounan kol laba, hoy ko Filistari penas, oun lan traash oun daran lestar.

12 O David his o čavo ko morshestar Isay dran o kheer Efrat, kay djivas an o foro Betlehem an o them Youda. Koles his orhta morsh čave. Oun an ko tsiro, har his o Saul o baro ray, his o Isay i phouro morsh.

13 Leskre triin phoureder čave djan o Sauleha, te marenn le pen i Filistarentsa. O phoureder kharas Eliab, o douyto Abinadab oun o triinto Shamma.

14 Oun o David his o terneder lendar. Oun har djan kol triin phoureder o Sauleha,

15 djas o David pale te pale i tikno tsiro o Saulestar krik, te dell lo yak ap peskro dadeskre bakre an Betlehem.

16 Oun ko Filistari vas vin hako dives, sik taysarlakro oun pale ap i rat, oun djas glan, oun čivas pes koy tardo. Oun kova kras lo star-deesh divessa.

17 Oun o Isay penas ap peskro čaveste David: “Le kal deesh kilogramme peklo djob, oun kal deesh mare, oun an len sik pash tire phralende, kay ap o kourepaskri platsa tardo hi.

18 Oun kal deesh kotya kiral an o pralstouno lourdeske, oun pouč, har tire phralenge djal. Oun pale mouk tout lendar čomone te dell, ap kova nay dikau, te djal lenge mishto!

19 O Saul oun tire phrala oun i tsele Israelengre lourde hi an i tala, kay i bare rouka tardo hi, oun kourenn pen i Filistarentsa.”

20 Kote stas o David sik taysarlakro pre, oun moukas i vavares ap i bakre yak te dell. Oun las ko tselo rhapen peha, oun djas koy, yaake har o Isay leske penas. Oun vas pash koy lourdengri platsa ap ko tsiro, har i tsele lourde vin djan hakeno ap peskri platsa o marepaske. Oun yon dan i bari kourepaskri gole.

21 Oun o Israel oun i Filistarya čivan pen tardo o marepaske, yek rig vergel koy vavar.

22 Oun o David moukas lauter, hoy les peha hi, tardo pash ko lourdeste, kay ap i platsa yak das, oun nashas kote, kay čivan pen i lourde pre. Oun har yob koy vas, poučas lo pengre phralendar, har lenge djal.

23 Oun har yob gomme lentsa rakras, vas ko baro marepaskro Goliat glan, ko Filistari dran Gat, oun čivas pes tardo, oun rakras pale kol laba, kolentsa yob o Israel praasas. Oun o David shounas kova.

24 Har i morsha dran Israel ko morshes dikan, djan le i bari daryatar pale.

25 Oun yek penas ap o vavareste: “Dikal ko morshes, har kova pre vas? Kova vella, te praasell lo o Israel. Koon koles marella, koles kameh maro baro ray braveles te krell. Oun yob kamell les peskri čate te dell, oun leskro dadeskro kheer hounte dell leste bouder či kolestar, hoy le dren anenna.”

26 Kote penas o David ap kol morshende, kay koy tardo his: “Hoy lell kova, kay ko morshes kote marella oun i ladj i Israelendar pale krik lella? Hoy patsell ko Filistari, koon yob hi? Yob hi gar činlo ap peskro mass, oun patsell, te nay praasell lo i lourden ko djido Deblestar!”

27 Oun yon penan leske pale, hoy kova lella, kay les marell.

28 Leskro phoureder phraal, o Eliab, shounas, har yob kol morshentsa rakras. Oun an leste rhačras i bari rholi pre pral o Davideste, oun penas: “Hoske val tou kay? Oun kones moukal tou ap kol bakre yak te dell an o moulo them? Me prindjrau tout mishto, tou tikno pre-phourdo oun či-moldo! Tou val kay, te dikess touke o marepen an.”

29 O David penas: “Hoy krom me? Nay poučau me gar?”

30 Oun yob rissras pes lestar oun poučas i vavarestar gomme yek kopo. Oun i lourde penan leske kol emlige laba.

31 Oun kova, hoy o David poučas, vas ninna o Sauleske penlo. Oun kova moukas les pash peste te anell.

32 Oun o David penas ap o Saul: “Miro ray, kek tire morshendar hounte darell ko Filistarestar! Me kamau koy te djal oun man leha te marell.”

33 O Saul penas ap o David: “Tou nay djah gar pash ko Filistari, te kouress tout leha. Tou hal i terno morsh, yob hi i kourepaskro foun tiknes pre.”

34 “Miro ray”, penas o David, “me dom yak ap i bakre miro dadestar. Oun te vas i levo oder i bero oun hidjras i bakres krik,

35 palle nashom me leske palla oun dom an leste dren oun lom leske o bakro pale dran leskro mouy vin. Oun te hadas lo pes ap mande pre, palle taprom les pash leskri čor oun dom les moulo.

36 Leve oun bere dom moulo. Oun yaake djal les ninna kava Filistareske, kay gar činlo hi ap peskro mass. Yob praasas i lourden o djido Deblestar. Doleske hounte merell lo!”

37 Oun pale penas o David: “O baro Devel, kay las man vin dran o leveskre moussya oun dran o bereskre moussya, kova lell man ninna vin dran i vasta kava Filistarestar.” Oun o Saul penas ap o David: “Dja koy, o baro Devel djal touha!”

38 Oun o Saul rivas o Davideske peskre kourepaskre koola an, čivas leske peskri sasterni stadi pre, ninna peskro gad dran sasterne dorya rivas lo leske an.

39 Oun o David čivas o Sauleskro rharo troul peste oun kamas te nashell oun nashte nashas gar sau koveha. Yob djinas gar har te krell lo kova, oun penas ap o Saul: “Me nay nashau gar kaleha. Kek sikras les mande.” Oun yob rivas lauter pale vin,

40 oun las peskro kasht an peskro vast. Oun dran i tikni pani rodas lo peske panč barra, hoy mishto an o vast čiddo hi, oun čivas len an peskri possita. Oun las peskri vitsepaskri an o vast. Oun yaake djas lo kote, kay o Goliat hi.

41 Oun o Goliat vas lokes pash o David. Glan leste djas ko lourdo, kay leskro sasterno bečeskri patri hidjrell.

42 Oun har o Goliat gomme i kotar krik his, dikas lo, te his o David i terno morsh lole čamentsa oun shoukar. Oun glan leskre yaka his o David har čik.

43 Oun yob penas ap o David: “Hom me i djouklo, te veh tou i kashteha ap mande?” Oun rakras bibarht pral leste an o lab peskro deblestar,

44 oun penas ap o David: “Ab kay pash mande, te dap tiro mass te rhal i čirklende oun i divye firhende!”

45 O David penas: “Tou veh pash mande i rhareha, i lengsto čouryeha oun i vitsepaskro čouryeha. Me vau pash toute an o lab o baro Deblestar, ko rayestar pral o bolepen oun i phoub, kay o Devel pral i Israeleskre lourdende hi, kones tou praasal.

46 Kava dives dell o baro Devel tout an miro vast. Oun me dau tout moulo, oun dau tiro shero toutar tele. Oun kava dives dau i tsele moule lourden t'mendar Filistarya i čirklende tel o bolepen te rhal oun i divye firhende ap kay phoub. Palle dikenn oun hayvenn le an i tsele themma, te hi i Israelitaryen i Devel.

47 Oun ninna hakeno, kay kate hi, kova dikell oun hayvell, te hounte vell o baro Debles kek rharo oun kek vitsepaskro čouri, te lell lo peskre menshen dran o merepen vin. Yob hi o zorleder oun dell t'men an mare vasta.”

48 Oun o Goliat djas doureder, te vell lo pash o David. Oun har his lo bouder gar dour, nashas o David sik pash leste,

49 tapras an peskri possita, las i bar vin, oun čivas les an peskri vitsepaskri oun vitsras les. Oun ko bar djas o Goliateske an o shero, mashkral leskre yaka. Oun yob peras ap peskro mouy ap i phoub.

50 Yaake his o David o zorleder. Oun les his kokres i vitsepaskri oun i bar. Oun leskro bar tapras o Goliates oun das les moulo. O Davides his kek rharo an peskro vast.

51 Oun yob nashas pash o Goliat, las leskro rharo dran koleskri possita vin, oun das leske ko rhareha o shero tele. Har i Filistarya dikan, te hi lengro zorleder morsh moulo, nashan le penge.

52 Oun i tsele lourde dran Israel oun dran Youda djan glan, dan i bari kourepaskri gole, oun lan kol Filistarya palla yaake dour, bis te van le pash o foro Gat oun glan i bare voudya o forestar Ekron. Oun i moule Filistarya his čiddo ap o drom mank Shaarayim oun Gat oun Ekron.

53 Oun i Israelitarya van pale pale, oun lan len gar doureder palla, oun randan oun lan penge kolestar, hoy i Filistarya ap pengri platsa pale moukan.

54 O David las ko shero o Goliatestar oun anas les an Yerusalem. Leskre marepaskre koola čivas lo an peskro plarhteno kheer.

55 O Saul dikas, har djas o David an o kourepen ko Filistareha, oun poučas peskro pralstouno lourdestar, o Abner: “Koneskro čavo hi kova?” Oun o Abner penas: “Čačepah, miro ray, me djinau gar!”

56 Oun o baro ray penas: “Pouč, koneskro čavo kava terno morsh hi!”

57 Har kanna o David pale vas, pal kova har yob o Filistares moulo das, las o Abner les oun anas les glan o Saul. Oun les his o shero ko Filistarestar gomme an peskro vast.

58 Oun o Saul poučas lestar: “Koneskro čavo hal tou, terno morsh?” Oun o David penas: “Me hom o čavo tiro boudepaskrestar, o Isay, dran Betlehem.”

Tous droits réservés

Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.

Romanes-Arbeit Marburg e.V.
Lean sinn:



Sanasan