1. Samuel 15 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Devel penell, te ačell o Saul bouder gar o ray pral o Israel 1 O Samuel penas ap o Saul: “O baro Devel bičras man, te makap tout o djeteha, te vess o ray pral leskre menshende Israel. Kanna shoun ap i laba o baro Deblestar! 2 Kova penell o baro Devel, ko ray pral o bolepen oun i phoub: Me bistrom gar, hoy i Amalekarya i Israelenge kran, har yon pen lenge an o drom čivan, har o Israel dran o them Egiptia vin djas. 3 Doleske dja kanna an o kourepen oun koure tout i Amalekarya, oun de len halauter moulo: morsha oun djouvya, čave oun ternepen, groumya oun bakre, khamele oun bourike.” 4 Kote das o Saul i Israelengre morshen khetne gole an o foro Telem oun dikas, kitse yon hi. Kolla his 200.000 (douy-sheel-zerya) morsha, kay nashenn, oun 10.000 (deesh-zerya) morsha dran o them Youda. 5 Oun o Saul djas lentsa pash o foro, kay i Amalekarya djivenn. Kote čivas lo peskre lourden khatedo an i tala, te perenn yon i morshenge dran o foro an o doumo. 6 Oun ap i Kenarya moukas o Saul te penell: “Djan t'menge! Ačenn gar pash i Amalekarya! Djan t'menge lendar, te dap t'men gar lentsa moulo! T'mer hans lačes ap i tsele Israelitarya, har yon dran o them Egiptia pre van!” Koy djan penge i Kenitarya krik i Amalekendar. 7 Oun o Saul das i Amalekaryen an o tselo them mank Havila oun Shour, hoy glan o them Egiptia čiddo hi. 8 Oun yob las o baro rayes pral o Amalek, o Agag, djides pandlo. I tsele menshen moukas lo o rhareha moulo te dell. 9 O Agages oun i feteder bakren oun groumyen moukas o Saul oun leskre morsha te djivell, ninna i feteder firhen oun i tikne bakren oun lauter, hoy boud moldo hi. Kova lauter kaman le gar te marell. Kokres kova, hoy nasselo oun gar boud moldo his, kova maran le. 10 Kote penas o baro Devel ap o Samuel: 11 “Man doukella, te čivom me o Saules pral o Israel, te vell lo lengro baro ray. Yob sikras mange o doumo, oun kras gar, hoy me leske penom.” Kova doukas o Samueles an o dji, oun yob das i tseli rat ap o baro Debleste gole. 12 Oun o Samuel stas sik taysarlakro pre, te djas lo pash o Saul. Oun leske vas penlo, te vas o Saul an o foro Karmel, oun moukas peske kote barra pre te čivell, hoy sikrenn, te vas yob o zorleder pral i Amalekarya. Oun o Samueleske vas ninna penlo, te djas o Saul doureder oun vas tele an o foro Gilgal. 13 Oun har o Samuel pash o Saul vas, penas o Saul ap leste: “O baro Devel dell tout barht! Me krom lauter, hoy o baro Devel penas.” 14 Oun o Samuel poučas: “Hoy shounenn mire kanda? Have bakre denn kay gole? Oun have groumyen shounau me?” 15 Oun o Saul penas: “Kalen anan le dran o them Amalek. I morsha moukan i feteder bakren oun groumyen djides, te denn le len tiro baro Debleske. I tsele vavar firhen maran le.” 16 “Ač, rike tiro mouy!” penas o Samuel. “Me penau touke, hoy o baro Devel mange kay rat penas.” “Rake”, penas o Saul. 17 Oun o Samuel penas: “Hi gar yaake? Har hals tikno an tire yaka, val tou o pralstouno pral o Israel. O baro Devel kras, te val o baro ray pral i deesh-te-douy bare familye, kay venna o Israeleskre deesh-te-douy morsh čavendar. 18 Oun o baro Devel bičras tout pash i čilače Amalekarya oun penas touke: Mare len oun de lauter paash, hoy len hi! Koure tout lentsa, bis te lauter moulo hi. 19 Hoske shounal tou gar ap o baro Debleste, oun lal touke, hoy lendar his. Kova his djoungeles glan o baro Debleskre yaka.” 20 Kote penas o Saul ap o Samuel: “Me shounom ap o baro Debleste oun djom ko drom, kay man o baro Devel bičras. Me taprom o Agag, ko ray pral i Amalekarya, oun anom les kay. Oun me moukom i tsele Amalekaryen te marell. 21 I morsha moukan i feteder bakren oun groumyen te djivell, te denn le len kate an Gilgal tiro baro Debleske.” 22 O Samuel penas: “Hoy patseh, hi shoukar o baro Debleske: Fiche, hoy leske maredo venn, save hoy leske tseles rhačedo venn oun save, kolengre feteder kotya mass leske rhačedo venn? Kamell lo gar boudeder, te shounell yek ap kova, hoy lo penell? Djin, te shouneh tou ap o baro Debleste, hi kova leske feteder, har te deh les firhen. Te shouneh tou mishto ap leste, hi kova feteder, har te deh les thoulle kotya i bakrestar. 23 Te shouneh tou gar ap leste, leh tou doosh ap toute, har te dourkrals tou. Te kreh tou gar, hoy o Devel toutar kamella, hi kova yaake čilačo, har te mangals khereskre deblen oun vavar rhorhene deblen an. Tou vitsral o lab o baro Deblestar ap i rig. Doleske vitsras lo tout ninna ap i rig, yaake te vess tou bouder kek baro ray.” 24 Koy penas o Saul ap o Samuel: “Me lom doosh ap mande, har shounom gar ap o baro Debleste, oun krom gar, hoy tou penal. Me darom i menshendar oun shounom ap lende. 25 Oun kanna, biste miri doosh oun dja mantsa pale, te sharap o baro Debles.” 26 “Na-a”, penas o Samuel, “me djau gar touha pale; tou vitsral o baro Debleskro lab ap i rig. Oun o baro Devel vitsras tout ninna ap i rig, yaake te vess tou bouder kek ray pral o Israel.” 27 Har rissras pes o Samuel trouyel, te djal lo peske, tapras o Saul les ap leskri baya, yaake te ačas i kotar an leskro vast. 28 Koy penas o Samuel ap leste: “Yaake har lal tou zoryah ko kotar than dran miri baya vin, yaake las o baro Devel peskre menshen Israel zoryah dran tiro vast vin, te vess tou bouder kek ray pral lende. Oun yob kras i vavares ray pral lende, yekes kay hi feteder har tou. 29 Ko Devel, koleha o Israel nay sharell pes, kova rhorhella gar, oun leskre laba khaytenn les gar. Yob hi kek mensho, koles peskre laba nay khaytans.” 30 “Me lom doosh ap mande”, penas o Saul pale. “Ninna te hi yaake, mangau tout, hade man glan i phourende mire menshendar oun glan o Israel, oun dja mantsa pale, te nay sharap tiro baro Debles.” 31 Koy djas o Samuel leha khetne pale. Oun o Saul djas, te sharell lo o baro Debles. 32 Oun o Samuel penas: “Anenn o Agag, ko rayes pral o Amalek, kay pash mande!” Oun o Agag djas daryah koy, oun penas: “Čačepah, har phares hi mange te hounte merap.” 33 O Samuel penas: “Har tiro rharo i djouvyenge lengre čaven maras, yaake vell kova, te hi tiri dat gomme kek čavo bouder.” Oun o Samuel das o Agag an kotya, glan o baro Debleste an o foro Gilgal. 34 Pal kova djas o Samuel an o foro Rama. Oun o Saul djas pale an peskro kheer an o foro Gibea. 35 Oun o Samuel dikas o Saules bouder gar yaake rah har djivas lo. Oun leskro dji rovas pral o Saul. O baro Debles khaytas, te rodas lo les vin, te vell lo o ray pral o Israel. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.