1. Samuel 14 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Yonatan hi i lačo kourepaskro 1 Oun ap yek dives penas o Yonatan ap koleste, kay leskro kourepaskro koova hidjrell: “Am, djas pash kol Filistarya, kay yak denn koy vergel!” Peskro dadeske penas lo či. 2 O Saul his ko tsireske beshdo tel o phabyengro rouk, hoy hi tardo an Migron, gar dour o forestar Gibea. Pash leste his yaake 600 (shob-sheel) lourde. 3 An ko tsiro his o Ahia o rashay oun rivas koy damdira, hoy rivenn i rashaya. Koleskro dad his o Ahitoub, koleskro phraal his o Ikabod. Lengro dad his o Pinhas, leskro dad his o Eli, kay his o baro Debleskro rashay an o foro Shilo. I lourde djinan gar, te djas peske o Yonatan. 4 Ap ko tikno drom, kay hounte djas o Yonatan, te vell lo pash i Filistarya, his yek baro bar ap haki rig. Ko yek kharas Bozez, oun ko vavar kharas Senne. 5 Ko yek his serves tardo vergel Mikmas. Oun ko vavar his čačes tardo vergel Geba. 6 Oun o Yonatan penas ap ko terno morsheste, kay leskro kourepaskro koova hidjrell: “Ab, mer djas pash kol rhalende, kay koy vergel yak denn. Nay hi, te vell o baro Devel menge ap i rig. Te krell lo kova, hi yek, kitse mer ham, boud oder gar boud.” 7 “Kre lauter, har tou les kameh”, penas ko terno morsh. “Me djau touha. An hako koova, hoy tou ninna kreh, me hom pashel.” 8 Oun o Yonatan penas: “Dik, mer djah yaake vergel, te dikenn men kol morsha ap i vavar rig. 9 Yon te penenn: Ač, ma djan doureder, bis te ham pash t'mende, palle kamah tardo te ačell, kote kay ham, oun gar pre pash lende te djal. 10 Te penenn le: Avenn pre, palle djah pash lende pre; kova vell o sikepen, te das len o baro Devel an maro vast.” 11 Oun kol douy sikran pen kol Filistarengre lourdenge, kay koy yak dan. Oun kolla penan ap pende: “Ake, i Hebrearya venn dran pengre rhebya vin, an kolende yon pen khatran!” 12 Oun yon dan gole ap kol douyende oun penan: “Avenn kate pash mende pre, palle sikras les mer t'mende!” Kote penas o Yonatan ap ko terno morsheste: “Dja pal mande! O baro Devel das len an o Israelengre vasta.” 13 Oun o Yonatan djas ap i vasta oun herya pre. Oun ko terno morsh djas pal leste. Oun o Yonatan djas ap i lourdende pre. Oun yon peran glan leste ap i phoub. Oun ko terno morsh pal leste das len moulo. 14 Yaake maran an kava ersto marepen o Yonatan oun ko terno morsh yaake biish (20) morshen ap i tikno kotar phoub. 15 Oun i bari daar peras ap kol Filistarya, – ap lengri platsa oun ninna vin ap o them – ap kol tsele lourdende, ninna ap kolende, kay yak denn oun ap kolende, kay vin djan, te randenn le. Oun i phoub trissas. Yaake bičras o Devel i bari daar ap i tsele Filistarya. 16 Oun kol morsha, kay yak denn pash o Saul an o foro Gibea an o them Benyamin, kal morsha dikan, har i Filistarya nashan yek rigyatar ap i vavar. 17 Oun o Saul penas ap kol lourdende, kay pash leste hi: “Moukenn lauteren glan te stakrell, te dikas, koon peske djas.” Oun yon moukan len glan te stakrell, oun kolla kay gar koy his, his o Yonatan oun ko terno morsh, kay hidjras leskro marepaskro koova. 18 Kote penas o Saul ap o Ahia: “An o rashayeskri damdira kay!” An ko tsiro hidjras o Ahia koy damdira glan i Israelitarya. 19 Oun har o Saul gomme rakras, djas ap i Filistarengri platsa pral oun tele. Yaake te penas o Saul ap ko rashayeste: “Na-a, mouk, le tiro vast pale pale!” 20 Oun o Saul oun i tsele lourde, kay pash leste hi, van khetne, oun djan ap i kourepaskri platsa. Oun har le koy van, dikan le, te maran pen i Filistarya kokres. Yek djas ap o vavareste. Lauter his har dineles. 21 Oun kote his ninna Hebrearya, kay pash i Filistarende hi oun kay lentsa an o kourepen djan, kolla rissran pen oun van ap i rig i Israelendar, kay pash o Saul oun o Yonatan hi. 22 Oun i tsele morsha dran Israel, kay khatran pen an i berge Efrayim, shounan, te nashenn i Filistarya penge. Oun yon van vin oun lan len palla oun dan len. 23 Yaake las o baro Devel ap ko dives o Israel vin dran o vast i Filistarendar. Oun ko marepen tserdas pes bis pal o foro Bet-Aven. O Yonatan vell vin lino dran o merepen 24 O Saul das i Israelitaryen trad oun penas: “Bibarht pral koleste, kay rhal kava dives, yaake rah o kham gomme gar tele djas, oun me gar kolen lauteren pale dom, kay kaman man te marell.” Doleske his i morshen dran Israel bouder kek zoor i bokatar, oun o marepen vas lenge phares. 25-26 Har van le an o veesh, his kote boud divyo gvin. Oun kek lendar las kolestar oun rhas, fothe daran le i sovel, hoy das o Saul. 27 O Yonatan shounas gar koy sovel, hoy peskro dad ap i tsele lourdende čivas. Oun yob las peskro kasht oun las leha gvin, oun rhas les. Oun sik djas leske feteder. 28 Yek kol lourdendar penas leske: “Tiro dad das pes sovel oun das men trad oun penas: Bibarht te vell pral hakeneste, kay kava dives čomone rhal! Oun yaake his i morshen kek zoor bouder.” 29 Kote penas o Yonatan: “Miro dad anell bibarht ap maro them. Dikenn, har vom me pale zoreles, har rhom i mouy pherdo gvin. 30 Te rhans i lourde kava dives kolestar, hoy hounte moukan kolla čiddo, kay maran pen mentsa, palle nay dans le len gomme feteder!” 31 Oun yon maran ko dives i Filistaryen ap o tselo drom mank Mikmas oun Ayalon. Oun i Israeleskre lourden his kek zoor bouder, 32 oun yaake bari bok, te peran le pral ko koova, hoy i Filistarya pal pende moukan, oun lan penge bakre, groumya oun terne groumya oun dan len moulo, oun rhan o mass, kay o rat gomme dren hi. 33 Oun o Sauleske vas penlo: “I lourde anenn doosh ap pende glan o baro Debleste: Yon rhan o mass, kay o rat gomme dren hi.” Koy das o Saul gole: “Havo pale-čiddo koova glan o baro Debleste! Anenn i baro bar kay pash mande!” 34 Oun palle penas lo: “Djan mank i lourdende oun penenn lenge, te anell hakeno peskri groumni oun peskro bakro pash mande. Oun kate pash o bar dell lo les moulo oun moukell o rat vin te nashell. Palle rhal lo les gar o rateha. Oun yaake anenn t'mer kek doosh ap t'mende glan o baro Debleste.” An koy rati anas hakeno peskro firhes pash o Sauleste, oun das les kote moulo. 35 Kova his o ersto kopo, kay kras o Saul o baro Debleske i rhačepaskri. 36 Oun o Saul penas: “Mer lah gomme kay rat i Filistaryen palla oun randah len vin, bis te vell o nevo dives. Moukenn kekes lendar djido!” “Mishto”, penan le. “Mer krah, hoy an tire yaka čačo hi.” O rashay penas: “Poučas o Deblestar, hoy te kras!” 37 Oun o Saul poučas o Debles: “Djap me tele oun lap i Filistaryen palla? Kameh tou len an o Israeleskro vast te dell?” O Devel rakras ko dives gar o Sauleha. 38 Koy das o Saul i pralstoune lourden pash peste khetne gole oun penas: “Kava dives anas yek doosh ap peste. Hatsenn vin, koon kova kras! 39 Ninna te vals kova miro čavo Yonatan, hounte merals lo. Kova dau me man sovel pash o djido Debleste, kay ap o Israeleskri rig hi.” Oun kek i tsele lourdendar penas čomone. 40 Koy penas lo ap lende: “T'mer venn ap koy rig tardo, oun me oun miro čavo Yonatan ap kay rig.” “Kre kova, hoy an tire yaka mishto hi”, penan le. 41 Oun o Saul penas ap o baro Debleste: “Tou Devel pral o Israel, hoske rakral kava dives gar mantsa, tiro boudepaskreha? Hi i doosh ap mande? Hi li ap miro čaveste Yonatan? Baro Devel, tou Devel pral o Israel, palle sike kova o barreha, hoy kharell momeli. Hi i doosh čiddo ap tire menshende Israel, palle sike kova o barreha, hoy kharell čačepen!” Koy sikran i barra, kay hi i doosh čiddo ap o Yonatan oun ap o Saul. I menshen Israel his kek doosh. 42 Oun o Saul penas: “Vitsrenn i barra glan mande oun miro čaveste Yonatan.” Koy peran i barra glan o Yonatan. 43 Koy penas o Saul ap o Yonatan: “Pen mange, hoy tou kral.” Oun yob penas: “Me lom i mouy pherdo gvin ko kashteha an miro vast oun rhom les. Ake hom, tou nay deh man moulo.” 44 Oun o Saul penas: “O Devel nay dell man i phagi, te moukau tout te djivell!” 45 I Israeleskre morsha penan ap o Saul: “Hounte merell o Yonatan, kay ko baro koova kras oun las o Israel vin? Kova krah mer gar! Pash o djido Debleste dah men sovel: Kek bal te perell tele leskro sherestar! O Devel his ap leskri rig, doleske nay kras yob kava dives sau baro kova.” Yaake lan i morsha o Yonatanes vin dran o merepen. Oun yob vas gar maredo. 46 Oun o Saul las i Filistaryen bouder gar palla, oun djas pale pre. Oun i Filistarya djan pale an pengro them, kay le van. O Sauleskro kourepen 47 Har vas o Saul o baro ray pral o Israel, djas lo an o kourepen lauterentsa, kay djivan troul o them Israel oun kaman les tele te rikrell. Kolla his i menshe dran o them Moab, Ammon oun Edom, ninna i bare raya an o them Soba, oun i Filistarya. Oun kay lo ninna djas, kote vas lo o zorleder. 48 Yob his i čačo morsh oun maras i Amalekarya, oun las o Israel dran kolengre vasta vin, kay lendar randan. O Sauleskri familya 49 O Saules his triin morsh čave: O Yonatan, o Yishvi, oun o Malkishoua, oun douy ča. I phoureder his i Merab, oun i tikneder i Mikal. 50 Oun o lab o Sauleskri romyatar his Ahinoam. Kolakro dad his o Ahimaaz. Oun o Saul čivas o Abner, koleskro dad o Ner hi, pral peskre lourdende, te vell lo lengro pralstouno. O Ner his o Sauleskro kak. 51 O Sauleskro dad, o Kish, oun o Abnereskro dad, o Ner, his phrala. Oun lengro dad his o Abiel. 52 Yaake rah har o Saul djivas, his o marepen i Filistarentsa i pharo marepen. Oun te dikas o Saul i zorelo čačo morshes, koles las lo, te vell lo i lourdo leske. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.