1. Samuel 10 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Debleskro dourho vell ap o Sauleste 1 Oun o Samuel las o khoro, kay o kouč djet dren hi, oun čoras les pral o Sauleskro shero. Oun yob čoumras les oun penas: “Ko djet sikrella, te čivas tout o baro Devel pral peskre menshende, te vess lengro ray. 2 Tou te djah touke kanna mandar, palle veh tou pash o gab Selsa kote, kay i Rachel paskedo hi an o them Benyamin. Oun kote venna douy morsha ap o drom, kay touke penenna: Kol esle van hatslo, kolen tou rodal. Kanna krell pes tiro dad daar t'menge oun bouder gar kol eslenge. Yob poučell pes, kay nay hatsell lo peskro čaves. 3 Te djah tou kotar doureder, palle veh pash ko baro rouk Tabor. Kote venn triin morsha, kay ap o drom hi, te djan le pre an Betel, te mangenn le o Debles an. Ko yek hidjrella triin terne bouzya, ko vavar triin mare, oun ko triinto hidjrella yek molyakro gono. 4 Oun te dikenn le tout, poučenn le toutar, har touke djal. Oun yon denn tout douy mare. Oun tou less len dran lengre vasta. 5 Pal kova veh tou pash o foro Gibea-Elohim, kay i lourde i Filistarendar yak denn. Te veh tou kote an o foro, dikeh tou, har Debleskre rakepangre i berga tele venn. Oun glan kolende hi bashepangre, kay bashrenn ap doryengre bashepangre oun ap phourdepangre, oun denn ap tikne pauke. Oun i Debleskre rakepangre rakrenn o Debleskro rakepen vin. 6 Oun o baro Debleskro dourho vell pral toute, oun tou rakreh lentsa khetne o Debleskro rakepen vin. Oun kote veh tou i vavar mensho. 7 Kanna, te vell kova lauter, palle kre kova, hoy glan tire vasta hi. O Devel hi pash toute. 8 Tou djah glan mande tele an Gilgal. Kote kamau pash toute tele te vell, te marap kote firhen o Debleske, saven kay venn tseles rhačedo oun save, hoy rhah mer khetne. Efta divessa ačess tou koy. Palle vau oun penau touke, hoy te kress.” 9 Oun har rissras o Saul trouyel, te djal lo peske o Samuelestar, koy das les o Devel i vavar dji. Oun lauter, hoy o Samuel glan-vi penas, vas yaake ap ko dives. 10 Har van le pash Gibea, van Debleskre rakepangre ap o drom pash lende. Oun o Debleskro dourho vas pral leste, yaake te rakras lo lentsa khetne o Debleskro rakepen vin. 11 Oun har dikan kolla, kay les prindjran, har rakras yob o Debleskro rakepen vin khetne o Debleskre rakepangrentsa, koy poučan le pen: “Hoy djas o Sauleha, koleskro dad o Kish hi? Vas yob ninna o Debleskro rakepaskro?” 12 Oun yek, kay koy pashel tardo his, penas: “Koon hi kolengro pralstouno?” Doleske vas penlo: Vas o Saul ninna o Debleskro rakepaskro? 13 Oun har heras o Saul pre te rakrell o Debleskro rakepen vin, djas lo pre ap koy pralstouni platsa. 14 Oun o Sauleskro kak dikas les oun leskro boudepaskres oun poučas: “Kay hans t'mer?” Oun o Saul penas: “Mer rodam i eslen, oun har dikam, te hi le gar koy, djam pash o Samuel.” 15 “Pen mange, hoy o Samuel ap t'mende penas,” penas o Sauleskro kak. 16 “Yob penas, te hi i esle hatslo,” penas o Saul. Yob penas peskro kakeske gar, te penas o Samuel, te vell lo ray. O Devel sikrell, te rodas lo o Saules vin, te vell lo ray 17 Oun o Samuel moukas i Israelitaryen khetne gole te dell an Mispa, te venn le glan o baro Debleste. 18 Oun yob penas ap lende: “Kava penell o baro Devel, kay o Israeleskro Devel hi: Me anom o Israel dran o them Egiptia vin, oun lom t'men dran o vast i Egiptarendar vin, oun ninna dran i vasta lauterendar, kay an i themma troul t'mende djivenn oun t'men tiknes rikran. 19 T'mer vitsran kava dives t'maro Debles ap i rig, koles, kay las t'men vin dran t'mari daar oun t'maro pharo djipen. Ap koleste penan: Čip i baro rayes pral mende! Kanna mishto! Avenn glan o baro Debleste! Haki bari familya, hoy vell pal yekeste kol deesh-te-douy Yakobeskre čavendar vell tardo peske, oun mank lende ninna hako dadeskro kheer.” 20 Oun o Samuel moukas haki bari familya glan te vell, oun vitsras i kashta. Koy sikran i kashta ap i familya Benyamin. 21 Palle moukas lo hako dadeskro kheer dran i familya Benyamin glan te vell. Koy sikran i kashta ap o dadeskro kheer Matri. Oun mank i morshende dran o kheer Matri sikran i kashta ap o Saul, koleskro dad o Kish hi. Oun yon rodan les, oun hatsan les gar. 22 Oun yon poučan o baro Deblestar: “Vas ko morsh kay?” Oun o baro Devel penas: “Yob khatras pes ap i platsa, kay i koola hi.” 23 Koy nashan le kote oun anan les kay. Oun har yob mashkral i tsele menshende tardo his, kote dikan le, te his lo yek shero bareder har hako vavar. 24 Oun o Samuel penas ap i tsele menshende: “Kate dikenn, kones o baro Devel vin rodas. Kek hi yaake har yob mank i tsele Israelitarya.” Koy dan i tsele menshe gole i barhtyatar oun penan: “O baro ray te djivell!” 25 Oun o Samuel penas i menshenge, havo čačepen o baro rayes hi. Oun kova činas lo an i liil, oun čivas les glan o baro Debleste. Palle bičras lo hakenes khere. 26 Oun ninna o Saul djas pale an peskro kheer an Gibea. Oun khetne leha djan lourde, kolen das o Devel kova yaake an o dji. 27 Koy his ninna morsha, kay či-molde his. Kolla penan: “Har nay lell kava morsh men vin dran i bibarht?” Oun yon dikan tele ap leste, oun anan leske či. O Saul kras yaake har shounals lo kova gar. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.