1. Rajengro liil 14 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Yerobeameskro merepen 1 An ko tsiro vas o čavo o Yerobeamestar nasselo. Kova his o Abiya. 2 Kote penas o Yerobeam ap peskri romyate: “Rib touke vavar ripya pral, te dikell kek, te hal tou miri romni. Oun dja an o foro Shilo! Kote hi o Ahia, ko Debleskro rakepaskro. Kova penas mange, te vap o ray pral o them Israel. 3 Oun le touha deesh mare, merklia oun i khoro gvin! Oun dja pash leste. Yob nay penell touke, hoy vell maro čaveha.” 4 Oun leskri romni kras kova, oun kras pes ap o drom, oun djas an o foro Shilo, oun vas an ko kheer, kay o Ahia djivell. O Ahia his yaake phouro, te nay dikas lo bouder gar. 5 Glan te vas li koy, penas o baro Devel ap o Ahia: “Shoun, koy romni o Yerobeamestar vell, te poučell li toutar pral lakro čaveste, kova vas nasselo. Yaake oun yaake rake lah! Oun te vell li, krell li har te vals li i vavar djouvel.” 6 Oun yaake vas, har shounas o Ahia, har vas li an o voudar dren, penas lo: “Ab dren, romni o Yerobeamestar! Hoske kameh tout har i vavar djouvel vin te dell? Me vom bičedo pash toute, oun man hi i zorelo rakepen, hoy tou hounte shouness. 7 Dja, pen ap o Yerobeam: Kava penell o baro Devel, kay o Israeleskro Devel hi: Me hadom tout vin dran mire menshende Israel, oun čivom tout pral lende, te vess lengro ray. 8 Oun me krom, te vas bouder kek o Davideskre čavendar o ray pral o them. Tout lom, te vess lengro ray. Oun tou hals gar har o David, kay mange koy his, oun ko rikras mire laba, oun djas peskro tselo djiyeha ap miro drom, oun kras, hoy glan mire yaka mishto hi. 9 Djungleder koova kral tou har halauter, kay glan toute his: tou kral touke vavar debla, figure dran lolo saster. Kova kral, te rhoyress man, oun sikral man o doumo. 10 Dran kova moukau me i bibarht pral tiro kheer te vell, oun marau i tsele morsha oun morsh čaven, kay pal toute venna. Kek lendar ačell pral an Israel, yaake har kek čik pral ačell, te vell o kheer djoudjes kerdo. 11 Kova, kay o Yerobeameskre menshendar hi, oun merell an kava foro, koles rhan i djoukle ap o drom pre. Oun kova, kay merell glan o foro, koles rhan i čirkle. Kova penas o baro Devel.” 12 Oun o Ahia penas ap koy djouvel: “Kanna dja khere! Oun har tou an o foro dren veh, merell tiro čavo! 13 Oun o tselo them Israel rovell pral ko čaveste. Oun yon paskrenn les; yob kokres o Yerobeameskre menshendar vell paskedo. Pash leste kokres hatsas o Israeleskro baro Devel čomone, hoy glan leskre yaka lačo his. 14 Oun o baro Devel rodell peske i vavar rayes pral o them Israel vin. Kova krell, te ačell o Yerobeameskri familyatar kek pral. Kava dives, ava kanna, djal kova. 15 Oun o baro Devel dell i menshende Israel dava, te trissenn le, har trissell i shilftikro khass an o pani. Oun o baro Devel tserdell i Israelitaryen vin dran kava lačo them, hoy das yob lengre phourende. Oun i Israelitarya venn tradedo ap i vavar rig o panyestar Eufrat. Yon rhoyran o baro Debles, har kran le penge save figure, hoy sikrenn i debletsa Ashera. 16 Dran o čilačepen, hoy o Yerobeam kras, moukell o baro Devel i Israelitaryen. O Yerobeam djas o baro Debleskro dromestar tele, oun kras, te djan i Israelitarya ninna o baro Debleskro dromestar tele.” 17 Palle kras pes o Yerobeameskri romni ap o drom, oun djas khere an o foro Tirza. Har vas yoy an o khereskro voudar dren, kote meras ko čavo. 18 Oun yon paskran les, oun i tsele Israelitarya rovan pral leste. Yaake van kol laba čačo, hoy o baro Devel peskro rakepaskres, o Ahia, kay leske koy his, an o mouy čivas. 19 Ko tselo vavar koova, hoy pral o Yerobeam penepaske hi, leskro kourepen oun har lo baro ray his, kova hi činlo an i familyakro liil i bare rayendar pral o Israel. 20 Oun ko tsiro, kay his o Yerobeam baro ray, his 22 (biish-te-douy) bersha. Oun yob meras, oun leskro čavo, o Nadab, vas o baro ray pal leste. O Roboam, ko baro ray pral o them Youda 21 Oun o Salomeskro čavo, o Roboam, vas o baro ray pral o them Youda. 41 (star-deesh-te-yek) bersh his lo phouro, har yob baro ray vas, oun 17 (deesh-te-efta) bersha his lo baro ray an Yerusalem, ko foro, hoy o baro Devel rodas peske vin dran o tselo them Israel, te nay mangenn le les kote an. Oun i day o Roboamestar his i Naama. Yoy his dran o them Ammon. 22 Oun i menshe an o them Youda kran, hoy djoungeles his glan o baro Debleskre yaka. Oun yon kran boudeder čilačo koova har lengre phoure kran, oun koleha rhoyran le les boudeder har yon. 23 Ap i tsele berge oun tel hako baro rouk kran le penge moulne platse, čivan bare barra pre lengre rhorhene deblenge, ninna figure, hoy i debletsa Ashera sikrenn. 24 Koy his ninna morsha oun djouvya, kay bikran pen lovenge ap kol moulne platse. Oun i menshe an Youda kran ko tselo djoungelo koova, hoy kol menshe kran, kolen o baro Devel vin tradas dran o them, har i Israelitarya dren van. 25 Oun har o Roboam an o pančto bersh o baro ray his, vas o Shishak, ko baro ray pral o them Egiptia, peskre lourdentsa, te lell lo o foro Yerusalem dren. 26 Oun yob las ko tselo bravlepen dran o baro Debleskro kheer oun dran o baro rayeskro kheer, halauter las lo peha, ninna las lo kol sonakangre shilte, kolla, kay moukas o Salomo te krell. 27 Doleske moukas o baro ray Roboam shilte te krell dran lolo saster, oun das len i pralstunende pral kol lourdende, kay dan garda pash o baro voudar glan leskro kheer. 28 Oun hako kopo, kay djas o baro ray an o baro Debleskro kheer, hidjran i lourde, kay khetne leha djan, kal shilte. Oun palle anan le len pale pale an lengri isema. 29 Oun ko tselo vavar koova, hoy pral o Roboam penepaske hi, oun halauter, hoy yob kras, kova hi činlo an i familyakro liil i bare rayendar pral o them Youda. 30 Yaake rah har o Roboam o baro ray his, his kourepen mashkral leste oun o Yerobeam. 31 Oun o Roboam meras oun vas paskedo pash peskre phourende an o Davideskro foro. Leskri day his i Naama dran o them Ammon. Oun leskro čavo Abiya vas baro ray pal leste. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.