1. Rajengro liil 11 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O Salomeskre boud djouvya 1 O baro ray Salomo romedineras boud djouvyen dran vavar themma: koy čay o baro rayestar pral o them Egiptia, ninna djouvya dran i themma Moab, Ammon, oun Edom, dran o foro Sidon oun i menshendar Het. 2 Kolla his save menshendar, kolendar o baro Devel ap i Israelitarya penas: “Ma moukenn t'men lentsa dren, oun yon hounte moukenn pen gar t'mentsa dren. Yon tserdans t'mare djia pash lengre deblende.” Ap kal djouvyende nashras o Salomo peskro dji. 3 Oun les his 700 (efta-sheel) romya, kay van dran rayengre khera, oun 300 (triin-sheel) vavar djouvya. Oun leskre djouvya rissran leskro dji. 4 Oun yaake vas, har o Salomo phouro vas, anan les leskre djouvya yaake dour, te nashas lo vavar deblenge pal. Yob rikras pes bouder gar kokres ap o baro Debleste, kay leskro Devel hi, har kova leskro dad, o David kras. 5 Oun o Salomo mangas i debletsa Astarte an, hoy his koy debletsa foun i Sidonarya. Ninna o debles Milkom mangas lo an, ko djoungelo debles, koles i Ammonarya an-mangan. 6 Oun o Salomo kras, hoy djoungelo his glan o baro Debleskre yaka. Oun yob djas gar peskro tselo djiyeha ap o Debleskro drom har kova leskro dad, o David, kras. 7 Ap i berga glan o foro Yerusalem kras o Salomo i moulni platsa, kay mangan le o djoungelo debles an, kay kharell Kemosh. Koles mangan i Moabarya an. Ninna kras lo i moulni platsa, kay mangan le o Molok an, ko djoungelo debles, koles i Ammonarya an-mangan. 8 Oun peskre tsele romyenge, kay dran vavar themma van, kras lo ninna moulne platse, kay nay rhačrenn yon soungepaskro koova oun firhen pengre deblenge. 9-10 Yaake kras o Salomo gar, hoy o baro Devel lestar kamella, kova, kay o Israeleskro Devel hi, oun moukas pes leske douy kope te dikell, oun penas leske, te mangell lo gar vavar deblen an. Ap kova rikras pes o Salomo gar. Oun o baro Devel vas rhoyedo ap leste, 11 oun penas ap leste: “Tou rikral tout gar ap kova, hoy touha vin krom oun rikral tout gar ap mire laba, hoy touke penom. Doleske lau tiro them toutar krik, te ačess bouder gar ray. Oun dau kava them yekeste kol pralstunendar an o them. 12 O Davideske, tiro dadeske, krau me kova gar yaake rah har tou djiveh. Na-a, dran o vast tiro čavestar lau les krik. 13 Oun gar o tselo them lau lestar krik. Me moukau tiro čaveske yek kotar them, kay i menshe yek čavestar o Yakobestar djivenn. Kova krau o Davideske, kay mange koy his, oun dran o foro Yerusalem krau me kova. Ko foro rodom me mange vin.” Kal morsha hadan pen pral o Salomeste 14 Oun o baro Devel čivas o Salomeske yekes an o drom, kay hadas pes pral leste. Kova his o Hadad dran o kheer kol rayendar pral o them Edom. 15 Glan i rah tsiro, har kouras pes o David i morshentsa an o them Edom, koy djas o pralstouno pral i lourdende, o Yoab, kote pral, te paskrell lo kolen, kay an o kourepen meran. Oun yob maras i tsele morshen oun morsh čaven an o them Edom. 16 Shob čonna ačas o Yoab oun leskre lourde koy, bis i tsele morsha dran Edom maredo his. 17 An ko tsiro his o Hadad i terno morsh. Oun yob nashas peske, oun khetne leha his Edomarya, kay his boudepangre leskro dadestar. Oun yon nashan an o them Egiptia. 18 Oun yon van an o them Midian, oun djan doureder an o moulo them Paran. Oun dran Paran lan le morshen pentsa, oun van an o them Egiptia pash o Farao, ko ray pral Egiptia. Kova das o Hadadeste i kheer, rhapen oun i kotar phoub. 19 Oun o Hadad vas i maal o Faraestar. Oun o Farao das les i pheen leskri romyatar, te romedinerell lo lat. O Faraeskri romni his i rayetsa, kay kharas Tapenes. 20 Oun lakri pheen oun o Hadad lan i čavo. Koles kharan le Genubat. Oun i Tapenes las o čaves pash peste an o kheer o Faraestar. Oun o Genubat vas o Faraeskre čaventsa bares. 21 Oun har shounas o Hadad an o them Egiptia, te meras o David, oun te his o Yoab, ko pralstouno i lourdendar ninna moulo, kote penas lo ap o Farao: “Mouk man te djal, te nay djap pale an miro them!” 22 Kote penas o Farao ap leste: “Hoske kameh an tiro them te djal? Hi tout gar lauter kate pash mande?” Oun yob penas: “Man hi lauter. Mangau tout, mouk man te djal!” 23 Oun o Devel čivas o Salomeske i vavar morshes an o drom, kay hadas pes pral leste. Kova his o Reson, koleskro dad o Elyada his. Glan i tsiro nashas o Reson peske peskro rayestar, o Hadad-Eser, kova his o ray pral o them Soba. 24 Oun o Reson las kourepangren troul peste oun vas lengro pralstouno. Kova his an ko tsiro, har o David i Syrarya maras. Oun o Reson peskre lourdentsa djas an o foro Damaskus. Oun yon djivan kote, oun his i raya pral Damaskus. 25 Pal i tsiro vas o Reson o baro ray pral o tselo them Syria. Oun yob hadas pes pral o Israel. Yaake rah har o Salomo djivas, his o Reson yek, kay kras i Israelenge čilačepen, har ninna o Hadad kras. 26 I vavar morsh, kay hadas pes pral o Salomo his o Yerobeam. Leskro dad his o Nebat, dran o foro Zereda an o them Efrayim. O Yerobeam his yek kol pralstunendar, kay boudras o Salomeske. Leskri day his i Serouya, kolakro rom meras. 27 Har hadas lo pes pral o baro rayeste, vas kova yaake: O Salomo moukas o turmo Millo te krell, oun koy massouri tseles te krell, hoy djas troul o Davideskro foro. 28 O Yerobeam his i terno zorelo morsh. Har o Salomo les dikas, kay yob i lačo boudi kras, čivas lo les pral i tsele boudepangre dran o kheer Yosef. 29 His i dives, koy djas o Yerobeam dran o foro Yerusalem vin, oun o Debleskro rakepaskro, o Ahia dran Shilo, dikas les ap o drom. Koles his i nevi plaashka ap peste. Oun yon douy his kokres vin glan o foro, kay kek vavar mensho his. 30 Oun o Ahia las koy nevi plaashka, hoy ap leste his, oun tserdas lat an deesh-te-douy kotya paash. 31 Oun yob penas ap o Yerobeam: “Le touke deesh kotya! O baro Devel, kay o Israeleskro Devel hi, penell: Dik, me krau, te ačell o Salomo bouder gar o ray pral o tselo Israel. Touke dau i menshen, kay venn deesh čavendar o Yakobestar, te vess ray pral lende oun lengro them. 32 Kokres i menshen, kay venn o Yakobeskro čavestar, o Youda, oun lengro them moukau o Salomeske. Kova krau o Davideske, kay mange koy his, oun ko foreske Yerusalem, ko foro, hoy me rodom mange vin dran o tselo them Israel. 33 O Salomo moukas man, oun mangas i Astarte an, kay debletsa, hoy i Sidonarya an-mangenn. Ninna mangas lo o Kemosh an, ko devel, hoy i Moabarya an-mangenn, oun o Milkom, ko devel, hoy i Ammonarya an-mangenn. Yob djas gar ap mire dromma oun kras gar, hoy mishto hi glan mire yaka. Pal mire laba oun miro čačepen djivas lo gar, har kova leskro dad, o David kras. 34 O Davideske, kay mange koy his, krau me kova gar, yaake rah har o Salomo djivell. O Davides rodom vin, oun yob rikras pes ap mire laba oun miro čačepen. Doleske nay ačell o Salomo baro ray peskro tselo djipen. 35 Dran o vast leskro čavestar lau o them oun leskre menshen vin, oun dau les toute, kolla deesh kotya. 36 Leskro čaves moukau yek kotar. Yaake hi an hako tsiro i čavo o Davidestar o ray an o foro Yerusalem. Kava foro rodom me mange vin, te djivap kote. 37 Tout lau mange me, te vess ray pral halauter, hoy tiro dji kamella. Oun tou veh mange o ray pral Israel. 38 Te shouneh ap halauter, hoy me touke penau, oun te djah tou ap mire dromma oun kreh, hoy glan mire yaka mishto hi, oun djiveh pal miro čačepen oun mire laba, har miro boudepaskro, o David, kova kras, palle hom me touha. Oun yaake har o Davideske krom, krau me, te vell dran tiri familya hako tsiro yek, kay hi o ray. Oun me dau tout o Israel, te vess ray pral leste. 39 Yaake dau me o Davideskre čavende pengri phagi. Kay phagi ačell gar hako tsireske ap lende.” 40 Oun o Salomo rodas i drom, har nay marell lo o Yerobeam. Koy kras pes o Yerobeam ap o drom, oun nashas pash o Shishak, kova his o ray pral o them Egiptia. Oun o Yerobeam ačas an o them Egiptia yaake rah har o Salomo djivas. 41 Ko tselo vavar koova, hoy pral o Salomo penepaske hi, oun halauter, hoy lo kras, oun leskro tselo gosvepen, kova hi činlo an i familyakro liil o Salomestar. 42 Ko tsiro, kay o Salomo o baro ray his pral o tselo Israel, his star-deesh bersha. An ko tsiro djivas lo an o foro Yerusalem. 43 Oun o Salomo meras oun vas paskedo pash peskre phourende an o Davideskro foro. Oun leskro čavo, o Roboam, vas o baro ray pal leste. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.