1. Mose 41 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)O baro ray pral o them Egiptia dell souni 1 Pal douy bersha das o baro ray souni: An i souni dikas pes yob tardo pash o pani Nil. 2 Dran o pani Nil van efta shoukar oun thoulle groumya vin. Kolla rhan o zenlepen pash o pani. 3 Pal i tsiro van pal lende efta vavar groumya dran o pani vin. Kolla his djoungelo. Len his kek thoullo mass. Oun yon his tardo pash kol shoukar groumya pash o pani. 4 Oun kol djoungele groumya, kay gar thoullo his, rhan kol shoukar oun thoulle groumyen. Oun o baro ray djangras pre. 5 Oun yob sovas pale dren oun das i douyto kopo souni: An i souni dikas yob efta halme, hoy hidjrenn djob. Kolla van dran yek halmo vin. Yon hi pesso oun sasto. 6 Pal lende van efta vavar halme dran i phoub vin. Kolla hidjrenn djob, hoy hi gar pesso. I tato dourho, hoy phourdas dran o moulo tato them, kras len trouk. 7 Oun kol halme, kay gar pesso his, rhan kol efta vavar pre, kay pesso oun pherdo djob his. Oun o baro ray djangras pre oun hayvas, kay yob souni das. 8 Taysarlakro daras yob. Oun yob moukas i tsele dourkepangre oun goseve an o them Egiptia te kharell. Oun o baro ray penas lenge, hoy yob souni das. Oun kek his koy, kay penell nashte, hoy koy souni leske penella. 9 Koy penas o pralstouno pral o pipen ap o baro rayeste: “Kava dives vell mange miri doosh an miro shero. 10 O baro rayes his i bari rholi ap mande oun ap o pralstouno pral o maro oun čivas men stildo an o kheer o pralstouno lourdestar. 11 Mer douy dam souni an yek rati. Koy souni penas menge, hoy vella. 12 Oun kote his pash mende i terno morsh, i Hebreari. Kova his i boudepaskro kol pralstouno lourdestar. Leske penam, hoy souni dam. Oun yob penas hakeneske mendar, hoy koy souni penella. 13 Oun yaake har yob penas, yaake vas kova. Man das o baro ray pale miri boudi. Oun o vavares moukas yob ap i kasht te bladell.” 14 Koy bičras o baro ray yekes, te kharell yob o Yosefes. Oun yon moukan les sik dran o stilepen vin. Oun yob činas peskri čor tele, rivas neve ripya ap peste oun vas pash o baro rayeste. 15 Oun o baro ray penas ap o Yosefeste: “Me dom souni. Oun kek hi koy, kay penell nay, hoy miri souni penella. Toutar penan yon mange: Te shouneh i souni, peneh nay, hoy i souni penella.” 16 Koy penas o Yosef ap o baro rayeste: “Me nay krau kova gar. O Devel penella, hoy o baro rayeske mishto hi.” 17 Koy penas o baro ray ap o Yosefeste: “An miri souni hom tardo pash o pani Nil. 18 Oun dikom, kay van dran o pani efta thoulle oun shoukar groumya vin. Kolla rhan o zenlepen pash o pani. 19 Pal lende van efta vavar groumya dran o pani vin. Kolla his gar thoullo. Yon his djoungelo oun sano. An o tselo them Egiptia dikom kek djoungleder groumyen har kolla. 20 Oun kol sane djoungele groumya rhan kol efta thoulle groumyen. 21 Oun har yon len pre rhan, dikan yon vin, har te rhans le len gar. Yon ačan djoungeles, har yon his. Koy djangrom pre. 22 Dom pale souni oun dikom efta halme, hoy hidjrenn djob. Kolla van dran yek halmo vin oun his pesso oun sasto. 23 Pal lende van efta vavar halme dran i phoub vin. Kolla hidjran djob, hoy his gar pesso. I tato dourho, hoy phourdas dran o moulo tato them, kras len sano oun trouk. 24 Oun kol sane halme rhan kol efta pesse halme. Oun me penom kova, hoy dom souni, kol dourkepangre. Oun kek his koy, kay penell nashte mange, hoy kol sounya mange penenna.” 25 O Yosef penas ap o baro rayeste: “O baro rayeskre douy sounya hi yek souni. Hoy o Devel kamell te krell, sikras yob toute. 26 Kol efta shoukar groumya hi efta bersha. Oun kol efta shoukar halme mit djob hi ninna efta bersha. Kova hi yek souni. 27 Oun kol efta sane oun djoungele groumya, kay djan pal lende dran o pani vin, hi efta bersha. Yaake hi ninna kol efta halme, hoy hi sano oun trouk, efta bersha, kay bokenn le. 28 Hi yaake har penom touke: O Devel sikrell toute, hoy kamell lo te krell. 29 Efta lače bersha venna, kay hi boud rhapen an o tselo them Egiptia. 30 Oun pal kova venna efta bersha, kay bokenn le. Ko boud lačo rhapen, hoy len his, vella bistedo an o them Egiptia. Yaake baro vell koy bok an o them. 31 Lauter bistrenn ko tsiro, kay boud rhapen koy his. Yaake baro vell i bok koy pal. 32 Kay o baro ray das kova douy kope souni, penell menge, te krell o Devel kova čačepah, oun te krell lo les sik. 33 Kanna mou rodell o baro ray i gosevo morshes, te lell lo o tselo them Egiptia an o vast. 34 Mou čivell yob ninna pralstunen pral o them, te lenn le o pančto kotar ko djobestar an kal efta lače bersha, kay venna. 35 Oun čivenn ko djob khetne oun anenn les an i forya. Oun o baro ray mou dell garda, kay kova yaake kerdo vella. 36 Ko djob hi i menshenge oun i firhenge, te merenn le gar i bokatar an kol efta bersha, kay hi či te rhal an o them Egiptia.” O Yosef vell ray pral o them Egiptia 37 Oun ko lab his mishto o baro rayeske oun leskre tsele pralstoune boudepangre. 38 Oun o baro ray poučas peskre pralstoune boudepangrendar: “Nay hatsah mer i morsh har kava, kay o gosvepen o Deblestar an leste hi?” 39 Ap o Yosefeste penas o baro ray: “O Devel sikras toute kava tselo koova. Kekes hi yaake boud gosvepen har tout. 40 Tou vess ray pral miro baro kheer. I tsele menshe an miro them hounte krenn kova, hoy tou peneh. Me kokres hom bareder har tou oun ačau baro ray pral o them Egiptia.” 41 Oun o baro ray penas doureder ap o Yosefeste: “Me dau o tselo them Egiptia an tire vasta.” 42 Oun o baro ray las peskri goustri peskro vastestar oun čivas les ap o Yosefeskro vast. Oun das les ripya dran shoukar layntikro than. Ninna čivas lo i sonakaskri verkli troul leskri meen. 43 Oun moukas les te oulerell ap o douyto vourdin. Glan leste dan le vin gole: “Vitsrenn t'men tele glan leste!” Yaake das o baro ray o tselo them Egiptia an o Yosefeskre vasta. 44 Oun o baro ray penas ap o Yosefeste: “Ninna te hom me o baro ray pral o them Egiptia, nay hadell kek mensho an o tselo them Egiptia peskro vast oun peskre pire pre, te kameh tou kova gar.” 45 Oun o baro ray das o Yosefes o lab Zafenat-Panea. Ninna das yob les i romni, i Asnat. Lakro dad his o Potifera. Kova his o rashay an o foro On. Yaake las o Yosef i zoor pral o tselo them Egiptia. 46 O Yosef his 30 (triyanda) bersha phouro, har das les o baro ray pral Egiptia koy boudi. Oun o Yosef djas peske o baro rayestar oun djas an o them Egiptia trouyel. 47 Oun o them das boud djob an kol efta lače bersha. 48 Oun o Yosef čivas ap i rig ko boud djobestar, hoy len his an kol efta lače bersha an ko them Egiptia. Oun anas kova an i forya, – hako kopo an i foro, hoy gar dour his. 49 Oun o Yosef čivas boud djob khetne, yaake boud har i tikne barra pash o baro pani. Oun yon moukan tele, te činell an i liil, har boud kova his. 50 Glan ko tsiro, kay i bok pral o them vas, van o Yosefeske douy morsh čave boldo. Lengri day his i Asnat, kolakro dad o rashay Potifera an o foro On his. 51 Oun o Yosef das o phoureder čaves ko lab Manasse oun penas: O Devel kras te bistrap miri tseli bibarht oun mire tsele menshen. 52 Oun o douyto čaves das yob ko lab Efrayim oun penas: O Devel das man čaven an o them, kay djas mange gar mishto. 53 Oun kol efta bravele bersha djan trouyel an o them Egiptia. 54 Oun palle van kol bersha, kay bokenn le, yaake har o Yosef penas. Oun an i tsele themma bokan le. Kokres an o them Egiptia his doha rhapaske. 55 Har i bok ninna an o them Egiptia vas, dan i Egiptarya gole ap o baro rayeste, te dell yob len te rhal. Koy penas o baro ray ap lende: “Djan pash o Yosefeste! Krenn, hoy yob t'menge penella!” 56 Oun i bok vas bareder. An o tselo them his i menshen gar doha te rhal. Koy kras o Yosef i voudya pre an kol tsele khera, kay djob dren hi. Oun bikras o djob ap i Egiptarya. 57 Ninna dran i tsele vavar themma van i menshe pash o Yosefeste an o them Egiptia, te ginenn le djob. Yaake baro his i bok an i tsele themma. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.