1. Korintarja 1 - O Debleskro Lab 2024 (Sinte-Manouche)Ap i patslende an o foro Korint 1 Kava liil činau me, o Paulo. O Yezous Kristo rodas man vin, te vap leskro bičepaskro. Kova kamas o Devel yaake. Oun me oun maro phraal Sostenes činah kava liil 2 ap i patslende, kay venn khetne an o Debleskro lab an o foro Korint. Kolen rodas o Devel vin, te venn le leskre čave, oun te djivenn o Yezous Kristeha khetne. Kava liil hi ninna kol tsele vavarenge, kay o Yezous Kristes an hake gaba oun forya an-mangenna. Yob hi lengro oun maro ray. 3 Mou vell t'men lačepen oun barht an o dji! Kova dell t'men o Devel, maro dad, oun maro ray, o Yezous Kristo! O Paulo parkrell pes pash o Debleste 4 Me parkrau man hako tsiro t'menge pash miro Debleste. Yob hi t'menge yaake lačo oun kras, te prindjrenn t'mer o Yezous Kristes. 5 Yob das t'men boud gosvepen, te nay penenn o Debleskro lab, oun te hayvenn t'mer, hoy yob kamell t'menge te penell. 6 O lab o Yezous Kristestar kras t'men zoreles an o patsepen. 7 T'men hi haki zoor, hoy o Debleskro Dourho della. Oun t'mer dikenn ap ko dives, kay vell maro ray, o Yezous Kristo, pale. 8 Yob dell t'men i zoor, te ačenn an o patsepen, bis te vell lo pale. Oun kek nay anell i doosh ap t'mende ap ko dives. 9 Kova, hoy o Devel penella, kova rikrell yob ninna. O Devel das t'men gole, te venn hako tsiro peskro Čaveha, o Yezous Kristeha, khetne. Oun kova hi maro ray. O čingepen mank i patslende 10-11 Mire phrala, me shounom, kay hi čingepen mashkral t'mende. Kova penan mange kolla dran i familya koy djouvyatar Kloe. Kanna mangau t'men an o lab maro rayestar, o Yezous Kristestar: Ma čingrenn t'men bouder! Ačenn khetne oun rikrenn khetne an kova, hoy t'mer krenna oun patsenna! 12 Pash t'mende hi menshe, kay penenna: “Mer krah kova, hoy o Paulo menge penella.” Vavar penenna: “Mer rikrah men ap o Apollo.” Oun pale vavar penenna: “O Kefas hi maro sikepaskro.” Oun pale vavar penenna: “Mer rikrah men ap o Yezous Kristeste.” 13 Nay djal kova? Hi o Yezous Kristo an boudeder kotya? Djas o Paulo t'menge ap o troushel? Van t'mer ap o Pauleskro lab taufedo? 14 Me parkrau o Debles, kay taufrom kek vavares t'mendar har o Krispo oun o Gayo. 15 Yaake nay penell kek, t'mer vans ap o Pauleskro lab taufedo. 16 Kova bistrom: Me taufrom ninna o Stefanes oun leskri familya. Boudeder djinau me gar, kay taufrom me yekes. O Paulo rakrell kokres pral o Yezouseskro merepen ap o troushel 17 O Yezous Kristo bičras man gar, te taufrap i menshen. Yob kamell te penap o lačo lab lestar i menshenge. Me penau kova gar goseve labentsa. Te rakroms me goseve labentsa, merals o Yezous Kristo čičeske ap o troushel. 18 Maro rakepen pral o Yezouseskro merepen ap o troushel hi dinlepen kolenge, kay djan nashedo. Mer, kay ham ap maro drom an o bolepen, dikah an ko lab o Debleskri bari zoor. 19 O Devel penella an peskro lab: Pash mande molell o menshengro gosvepen či. Oun kolla, kay penenn, te djinenn le boud, kolende sikrau, kay kova či moldo hi, hoy yon djinenna. 20 Hoy nay penah mer pral kol goseve menshende? Oun hoy nay penah pral kolende, kay hi činepangre oun rakepangre ap kay phoub? Yon prindjrenn o Debles gar. Doleske hi lengro gosvepen an o Debleskre yaka dinlepen. 21 Ninna te dikenn i menshe o Debleskro gosvepen an halauter, hoy yob kras, prindjran yon pengro gosvepah o Debles gar. Doleske hatsas o Devel i vavar drom. Yob lell kol menshen dran o čilačepen vin, kay patsenn ap o rakepen pral o Yezouseskro merepen ap o troushel. Kol vavar menshe, kay gar patsenna, penenna: “Kova hi i dinelo rakepen, hoy t'mer kate rakrenna.” 22 I bibolde kamenn baro oun zorelo koova te dikell. Kolla, kay kek bibolde hi, rodenn gosvepen ap kay phoub. 23 Mer penah i menshenge, kay o Yezous Kristo ap o troushel hounte meras. Pral kova hi i bibolde rhoyemen. Oun i vavar menshenge hi kova dinlepen. 24 Mank kolende, kolen o Devel peske vin rodas, hi bibolde oun save, kay kek bibolde hi. Yon te shounenn o lab o Yezous Kristestar, palle dikenn le an leste o Debleskri zoor oun leskro gosvepen. 25 Ninna te penenn i vavar menshe: “Kova, hoy o Devel krella, hi dinlepen,” hi yob gosveder har i menshe. Ninna te penenn le: “O Debles hi kek zoor,” hi yob zorleder har yon. Har o Devel i menshen vin rodella 26 Dikenn ap t'mende, mire phrala: Mank t'mende hi gar boud goseve menshe, gar boud pralstoune oun gar boud, hoy mishto an-diklo hi. 27 O Devel rodas kolen vin, kay an i menshengre yaka gar gosevo hi, te dikenn i goseve menshe, kay lengro gosvepen či molella. Yob rodas kolen vin, kay hi len kek zoor an i menshengre yaka, te dikenn i zorele, kay lengri zoor či molella. 28 O Devel rodas kolen vin, kay an i menshengre yaka či molenna, oun kay gar mishto an-diklo hi, te sikrell lo, kova, hoy pash i menshende boud molella, hi pash leste či moldo. 29 Yaake sharell pes nay kek mensho glan o Debleste. 30 O Devel kras, te van t'mer ap o Yezous Kristeskro drom. Kanna djinah, hoy čačepah gosvepen hi. O Yezous Kristo kras men čačo glan o Debleste. Yob rodas men vin, te vas leske koy, oun las mari doosh mendar krik. 31 Kanna vell kova yaake, har o Debleskro lab penella: Te kamell pes yek te sharell, nay sharell lo kova, hoy o Devel leske kras. |
Tous droits réservés
Le contrat de licence autorise une utilisation non commerciale du texte. Toutefois, les modifications du texte sont interdites. Le titulaire des droits, Romanes-Arbeit-Marburg e.V., doit être mentionné à chaque publication. Pour toute distribution commerciale, un éditeur doit demander l’autorisation écrite du titulaire des droits.
Romanes-Arbeit Marburg e.V.