Biblia Todo Logo
Bìoball air-loidhne

- Sanasan -

1 SAMUEL 17 - DAÜLANGPÜ LAIHING (BSI)


David hatü Goliath

1 Shaang Philistia ami hokhen shingvaishi veshanthü temei jom Judah kahdok Sokohlei thai. Jomphongi Sokoh hi Azekah aa kü Ephes-Dammimlei baümtap ve.

2 Saul hatü Israel amao thaiyei Elah kahjilei baümtap vetü Philistia am mü hokhen show lingteke.

3 Philistia amao kahshang hük kü show, hatü Israel amao kahshang hükpa kü show ling, hatü ha nyi aa kü kahji nyu.

4 Hatü Gath am shennyak hükei meni Goliath Philistia amei baümtap mongeipü vam. Büpalei shao kü feet shü mü lakkham hük lushi nyu.

5 Büpai melangnyiam athen hük thenshi hatü bhagthuh hük melangnyiam dok pinyipüanpünyet hükshing vihshi laapmü laapmü hoiyei shihtü thüngpü thuhshi shiüteke.

6 Büpalei la-ao melangnyiami jümtüktü nyu hatü melangnyiam phung hük büpalei bhagchongei shashi nyuteke.

7 Büpalei phungü ashak dakpü amei miyaung shük chetshi hatü phunghakü dok nyet hükshing vihshi shiüteke. Büpalei ii nobü-ü büpa she shaongteke.

8 Büpai yaongtü Israel am veshanthü kü, “Mehekei amphongü hoknüng vamei yaongnya? Ngeiyü Philistia am nevaipü je?, hatü amphongü Saulei chongphobüthü nevaipü je? Ami shennyak hük jetuh hatü ngei mü hokhen deishih.

9 Büpai ngei neüei jüaokjema, ham amei aa vaihen, shejao ngei büpa neüei jüaokjema, amü hamei aa vaihen” shei lenei e.

10 Hahepak kü Philistia naühai, “Shinnyih ngei Israel am mü hokhen chüngnyeih! Ngei mü hokhen shennyak hük jeyei shomshih” shei e.

11 Philistia naühai epü shah danei Saul hatü Israel am kemei nyemei mong mahdai.

12 Shaang Davidü Judah kahdok Bethlehem leipü Ephrath am Jesselei cheha nyu. Büpa hapeü jom shet nyu. Hahepak kü Saul-ü ong nyu hatü longi viüdaitü nyu.

13 Jesselei cheha behethü jom jem Saul mü chemi hoknüng daiyei nyuteke. Hashongpayü Eliab, nyibabü-ü Abinadab hatü jempabü-ü Shammah nyu.

14 Naüshompayü David nyu; jeilongpa jom jemü Saul mü chemi nyu,

15 Shejao Davidü Saul toueipü hepak hepak kü Bethlehemei chepalei mi yomhen leiteiyei nyu.

16 Nyih pinyi ya pinyi thahshi Philistia ami hokhen temei danei yaongteke.

17 Jesse-i cheha David kü, “Hapa ngoupü aung dok an hatü aan an koei anjei am nyushingei heihtuh,

18 hatü shao jomphongei mübü kü hapa amma cheüi lingpü aan deiyei shuohtuh. Anjeihijei am mekei nyuei dainya ha nyangeihepü lemhük jomphong leipü yah-ei leikei” shei e.

19 Shaang Saul jomphong hatü Israel am kemei Elah kahjilei Philistia am mü hokei nyu.

20 Davidi nepnüng lomi paoei mithü kü veihen hanei tuhtü temshuohpü hahying kotü Jesse-i büpa kü epükei dai. Büpa baümtap ngoijashingkü veshanthü men dhüngyaki thepjulei heih-ei nyujateke.

21 Sheyü Israel am hi Philistia am hokhen veshanthü dhe dhe khangteiyei veju lingei nyu.

22 Davidi büpai koei deipü douthü hahying yompü shennyakei lakei tuhphongtü thepju lemei heih-ei chejei am kü selam shih.

23 Büpai jomphong mü shah eteiyei nyushingkü nyingnyoi kü lenteipükei Gath leipü Philistia am mih peü neüaokpü shennyak meni, Goliath thepju kübü laoei lenpü büpai dan.

24 Mechem Israel ami Goliath eepa, jom nyemei nyaidai.

25 Israel ami, “Shehongei laoei heihteipü hapa shennyak eela? Büpayü Israel am kü vehok chenghen heihnyu khihma. Üpai hapa shennyak jühenshang ongpai büpalei yiükha mü shem yemhühen hatü jom shemi lat thaipü meheyao neshuohhen lah-ei nyüpeih” shei eteke.

26 Davidi büpa touei chemi yaongpüthü kü “Hapa Philistia naüha jüpü hatü Israel am kü ne-ienelempü kübü yangpü shennyak kü mehe shuohhen epa? Vanyangyem Kahvangei veshanthü kü vehok chenghen üpa nejaptükpü Philistia naüha ang?” shei phe.

27 Jomi eteipü shao ne-yei büpa kü, “Üpai hapa shennyak jühenshang hapakei dükhenja” shei eshuohteke.

28 Davidei chejei bahhepa Eliabi jomphong mü Davidi eteipü danei, büpai David kü mongshih-ei, “Nüng mehenüng yiüküpa? Jahpanei mi üpa kü tuhphongtü daiküpa? Nüngei mongei deihpü hatü nüngei mongdang nemeipü ngei nyingei nyüpeih. Nüng mih hokpü kü veinüng shei daiküpü-ü” shei e.

29 Davidi, “Ngei shaang mehe dükpa? Ngei chemü hakeiyao nephehen je?” shei e.

30 Büpai lebü shennyakthü kao hapa jung-üng phe; hatü shennyakthüi sheleipü kei-üng büpa kü eteke.

31 Davidi epü shennyak hanei-i danei Saul kü lushuohshing kü Sauli büpa kü nyüknüng shom.

32 Davidi Saul kü, “Hapa Philistia am naüha nangkü üpayao mongtemaan; nüngei chongphobü ngei daiyei büpa mü hokhen hih” shei e.

33 Sauli, “Nüngi hapa Philistia am shennyak mü nehokaokpih; nüngü hashih mon, büpayü nethe hepak mebü hokei heihpü shennyak khih” shei eshuoh.

34 Shejao Davidi Saul kü, “Nüngei chongphobü ngeiyü opalei mi yomei nyuhampeih. Mechem shahnyü sheptao-i mi shükei lüdaihenshang,

35 ngei hapheikü jaoei daiyei jühampeih hatü mi yangei leihampeih. Mechem shahnyü sheptao-i ngei kü shüknüng laongkahenshang, üng kü düktü yepei bheiyei jühampeih.

36 Hapa keiha nüngei chongphobüi shahnyü hi sheptao jühampeih. Hapa nejaptükpü Philistia naühayao hathü kei-üng nyukahen; mehenangkü büpai vanyangyem Kahvangei veshanthü kü chengteke.

37 Shahnyü sheptaolei bhahivaung kübü ngei yangpü Kahvangi hapa Philistia am naühalei lak kübü-ao yangphahen” shei e. Sauli David kü, “Daituh, Kahvang nüng mü nyutuh” shei e.

38 Hahepak kü Sauli David kü büpalei ve-ow yah-ei owshuohteke. Büpai ve-ow bhagthuh hük thuhshuoh hatü melangnyiam athen thenshuohteke.

39 Davidi bhagthuh shang kü yanlu shatü kamhen khe, shejao büpai hathü thuh-ei yemya nevaipü nangkü nethuhaok. Büpai hathü owtü ngei nedaiaok-ü khih, mehenangkü ngei chemao ne-owteipü nangkü shei Saul kü e. Hanangkü büpai hathü huktük.

40 Büpai büpalei lenshuoh homei yah, hatü yungyen leipü yaongphaang dao meipü nga homei khonghalei hü. Nyeikaung lah mon notü Goliath yopailei heih.


Davidi Goliath Jüpü

41 Hahepak kü hapa Philistia naüha-ao David lemei ii nobü shaongtü heih.

42 Büpai David kü veishuohshingkü hashih, veihen mon nethe meishi nyu; hanangkü büpai David kü naamei deih.

43 Büpai David kü, “Nüngi ngeiyü shi hük hih shei deihshi lenshuoh notü heihkünyu je?” shei e, hatü hapa Philistia naühai Kahvang men noshi David kü thaüvaüei e.

44 Philistia naühai David kü, “Heihkei, ngei nüngei bümü asha alang phai hatü phaüyemthülei phai vaitükhen hih” shei e.

45 Davidi Philistia naüha kü, “Nüngü ngei mü hoknüng phung hi yanlu bongmü heihkünyüke shejao ngeiyü Jeiyong Shembüpa, nüngi chengpü Israel veshanthülei Kahvang men kü peikünyeih.

46 Shinnyih Shembüpai ngelei lak kü nüng shuohhen, hatü ngei nüng jühen hatü nüngei shangjing showlanghen. Shinnyih-üng ngei Philistia veshanthülei mahng asha alang hatü phaüyemthülei phai vaitükhen, shejüang kahdoknyüi Israel amao Kahvang hük nyüke shei nyinghen,

47 hatü hatouei thaipüthüiyao Shembüpai phung hatü yanlui yangnyu neyangnyu shei nyinghen; mehenangkü vehokü Shembüpalei, hatü büpai amphong peü hamei lak kü shuohhen” shei e.

48 Mechem Philistia naüha David yopailei heihjapa, Davidi shülangi ve tapshingei mokei büpa mü ponghen heih.

49 Büpalei khongha leipü yaongha hük aokei nyeilah kü shihtü kapei deihshi shingkü Goliathlei shangba kü sheüteke. Hapa yaongha shangjing mongei dungei shü, hatü büpa dhe kahdok kü shüshi doei shükteke.

50 Hanangkü Davidi yan neshiüi nyeilah hatü yaongphaang hüki Goliath jüei aokpü dangteke.

51 Davidi mokei heih-ei büpalei büm kü yaongtü Goliathlei yanlu tukei yah-ei büpa jütü shangjing showei yah. Mechem Philistia ami jomei hampa jütükpü eepa, nyemei nyaidai.

52 Hahepak kü Israel am hatü Judah am show kübü paoei lenei Gath hatü Ekron penyüshathü thahshi Philistia am kü changei dai. Jomei mahmahngü Shaaraim lemyang kü yaüei heihdaipü Gath hatü Ekron thahshi nyuteke.

53 Mechem Israel ami Philistia am kü changei daipü kübü leipa, jomphongi baümtap kemei bomei yahteke.

54 Davidi Goliathlei shangjing koei Jerusalemei lei, shejao Goliathlei lahhilaong büpalei baümtapei tuh.

55 Davidi Goliath mü hoknüng lüdaipü eeyei Sauli büpalei veshan mübü Abner kü, “Hapa naü üpalei cheha ang?” shei phe. Abneri, “Oh ongpa, ngei nenyingang” shei e.

56 Ongpai, “Üpalei hapeü shangkü phetuh” shei e.

57 Davidi Goliath jüei leijahinüng Abneri Saul touei David kü Goliathlei shangjing nohütü müei deihjateke.

58 Sauli büpa kü, “Themei, nüngü üpalei hapeüang?” shei phe. Davidi, “Ngeiyü nüng chongphobü Bethlehem am Jesselei hapeü hih” shei e.

Phom Naga Bible - DAÜLANGPÜ LAIHING

Copyright © 2005 by The Bible Society of India

Used by permission. All rights reserved worldwide.

Bible Society of India
Lean sinn:



Sanasan