Genesis 24 - Yak'usda OoghuniIsaac ꞌawet ꞌat titꞌelh 1 Abraham ꞌawet tube yoo ꞌun uzulh ꞌinkꞌez Moodihti (Yahweh) tsꞌiyaitsuk Abraham soo hoonzoo-un ba whulhtsi. 2 ꞋEt Abraham yuba ꞌutꞌen-un yoo ꞌun uzulh-un, ꞌen yoh yuba huwunli-un tsꞌiyantsuk whumoodih yilhꞌi-un, ꞌen ꞌuyulhni, “ꞋAnih njan swuz tꞌah nedilnih. 3 ꞋInkꞌez Moodihti (Yahweh) yakꞌuz whuYakꞌusda (Elohim), ꞌinkꞌez yun kꞌut whuYakꞌusda (Elohim) cha, ꞌen nalh stsꞌun nahitanyeh, ꞌaw njan Canaan whutꞌenne, ꞌenne butoh whustꞌine buyaz tsꞌeke ꞌen syeꞌ dune ꞌaw ꞌenne butoh ꞌaw ooꞌat sba tizulalhchulh. 4 ꞋEt hoontsꞌi sichꞌoh skeyoh ꞌinkꞌez sichꞌoh snatneke ꞌenne butoh ꞌet syeꞌ Isaac ooꞌat ooba yitalhchulh.” 5 ꞋEt nyoon yuba ꞌutꞌen-un ꞌuyulhni, “ꞋInkꞌez nyoon tsꞌeke ꞌaw ndiz hukwa lheꞌnizun tila, ꞌet nyeꞌ whuz eh tistꞌelh ntsꞌez de ha kedanzut tsꞌe?” 6 ꞋEt Abraham ꞌutni, “Huwinli ꞌaw syeꞌ whuz tolhteꞌ ꞌaitꞌoh. 7 Yakꞌuz whuMoodihti Yakꞌusda (Yahweh Elohim) ꞌen sbá ooyoh ꞌinkꞌez ookeyoh whuz de ha salhti, sulh yailhduk ꞌinkꞌez stsꞌun nahizya ꞌusulhni, ‘Mbene la ntsꞌu haindene ndi yun bugha inusꞌai.’ ꞋEn la oolizas ntso yutilhꞌalh ꞌinkꞌez syeꞌ ooꞌat yutaleh-un ꞌen whuz de ha talhtelh. 8 ꞋEt ndun tsꞌeke ꞌaw ndiz nyulh natitꞌus hukwa lheꞌnizun de, ꞌet de ndi khuni be stsꞌun nahizinya-i gak natidleh, ꞌet hoontsꞌi ꞌaw syeꞌ whuz tolhteꞌ ꞌaitꞌoh.” 9 ꞋEt nyoon hiba ꞌutꞌen-un yuwuz tꞌah nedilni Abraham ꞌinkꞌez ꞌuyulhni, yutsꞌu nahizya daja yulhni. 10 ꞋEt nyoon yuba ꞌutꞌen-un, whunizyai oomoodih oochꞌeꞌ khuna-i, camel huyulhni, yilhchoot ꞌinkꞌez whenya. Ndai la oomoodih oochꞌeꞌ tsꞌiyawh didut oola kꞌet yuzdla wheꞌ hoontꞌoh ꞌinkꞌez dudinya. ꞋInkꞌez yun kꞌut Mesopotamia, Nahor ookeyoh, ꞌet whuz whenya. 11 ꞋInkꞌez nyo keyoh whughu ninya whe tadizꞌai, too kꞌet whuzꞌai, ꞌet nyoo camel dugwut tsi be ꞌet nebuninla, ꞌowhuya whudizulh ꞌet tsꞌekoo too huhudilh. 12 ꞋInkꞌez ꞌutni, “O Abraham smoodih ooMoodihti Yakꞌusda (Yahweh Elohim), soo tsꞌihꞌun unꞌa lhaoodoosleh-un ꞌet sgha ooninꞌaih ꞌinkꞌez smoodih Abraham soo teꞌ ninzun-i be neꞌolhꞌen. 13 Whunilhꞌen njan too dizꞌai-un ꞌet whuzih susyin, ꞌinkꞌez njan keyoh whuduneꞌne butseꞌke, too huhutidulh ꞌawet nilhdukw. 14 ꞋEt lhaoodonleh mbe la tsꞌekeyaz ꞌudutasnelh-un, nyoo too be silhdzo-i yun neninꞌaih oosnaiꞌ sih dusni-un, ꞌen sih dooniꞌ, ‘Too intnai ꞌinkꞌez nyoo camel ꞌi cha si oogha taooꞌalh,’ sulhni-un, ꞌen ootꞌeꞌ, mba ꞌutꞌen-un Isaac ooꞌat wheni ꞌet si tꞌeoonoszin, ꞌawet smoodih oogha teꞌninzun hukwꞌunꞌa ꞌinla.” 15 ꞋEt ꞌuhooja ꞌawhuz yalhduk whe ꞌet Rebekah huyulhni-un, Bethuel ootseꞌ, Milcah ooyaz, Nahor ooꞌat, Abraham bulhutsin, ꞌen ꞌowhuya too ha tizya oosaꞌ duwus kꞌut yulhꞌai. 16 ꞋEt nyoon tꞌetyaz, tube tsꞌekezooꞌ ꞌaw dune yatꞌalhasnai ꞌawhuz unli, ꞌet nyooz too ha tizya nyoo dude oosaꞌ yudilhbun ꞌinkꞌez nyus de ha naja. 17 ꞋInkꞌez nyoon Abraham yuba ꞌutꞌen-un yududilhgai ꞌinkꞌez ꞌuyulhni, “Sla ꞌineh whe nyoo nye oosaꞌ be sulhdzo-i, too oosnaiꞌ-un sgha ooninꞌaih.” 18 ꞋEt tsꞌekeyaz ꞌuyulhni, “Too intnai smoodihti.” ꞋInkꞌez ꞌaho dude oosaꞌ duwus kꞌeitizꞌai ꞌinkꞌez dula tsꞌun ye neininꞌai, ꞌinkꞌez yugha tanilhdzo. 19 ꞋEt hukwꞌelhꞌaz too ꞌutnai lhadutja whe ꞌet ꞌutni, “Nyoon camel ꞌi cha sih too nahootnaiꞌ.” 20 ꞋEt soo ꞌaho ꞌet nyoo huye tatnai-i duchun ꞌi too huba idilhbun, ꞌinkꞌez too dizꞌai-un whuz whenalgih whe ndi camel tsꞌiyawh hititnelh huba. 21 ꞋInkꞌez nyoon dune tꞌedusnih ꞌet la Moodihti (Yahweh) whusainya-un, tsꞌiyawh lhaoodutneh tila kꞌus gak tila. 22 ꞋEt doo cha nyoo khuna-i camel tanatnaiꞌ hukwꞌelhꞌaz ꞌet nyoon dune nyoo gwul ndultꞌoh-i bunintsis huba, ꞌilho shekel huyulhni, ꞌilhudzin dune yukꞌelha ꞌutꞌih-i ꞌuldaz lhulcho ꞌinkꞌez nanki lachun huyulhya-i, ꞌi whunizyai shekel, ꞌi cha tsꞌiyawh gold ꞌuntꞌoh. 23 ꞋInkꞌez ꞌutni, “Mbe ootseꞌ inli whe ꞌintꞌoh? Sudini, mbá ooyoh neba sooꞌ whulcho tilah ꞌet uztitez huba?” 24 ꞋEt ꞌuyulhni, “Si Bethuel ootseꞌ Milcah ooyaz, ꞌen Nahor ooghu yulhtsi-un ꞌustꞌoh.” 25 ꞋInkꞌez ꞌon ꞌun cha ꞌuyulhni, “Tlꞌo cha lhai tsꞌutꞌi, ꞌinkꞌez tihtez-un cha sooꞌ whulcho.” 26 ꞋEt dune yo nenintꞌai ꞌinkꞌez Modihti (Yahweh) yutsꞌun teniꞌ nalhdzin. 27 ꞋInkꞌez ꞌutni, “Ooba ꞌustꞌen-un Abraham ooYakꞌusda (Elohim) ꞌinkꞌez ooMoodihti (Yahweh) cha ꞌen dotiꞌ. ꞋAw ndun ooba ꞌustꞌen-un ye yugha teꞌninzun ꞌinkꞌez ye tsꞌihꞌun ꞌuntꞌoh-i cha yula lhditnih. ꞋEt si ꞌowhuya usyalh Moodihti (Yahweh) ꞌen ndun ooba ꞌustꞌen-un oonatneke ꞌen whusunilhtan, ꞌet whuz oozusya.” 28 ꞋEt nyoon tꞌetyaz yoh tsꞌu whelgai ꞌinkꞌez duloo ooyoh tsꞌe hubudaniꞌ. 29 ꞋEt Rebekah bulhutsin, Laban huyulhni, ꞌinkꞌez Laban ꞌen nꞌaz yutsꞌun telhgai ꞌinkꞌez nyoon dune too dizꞌai-un yuzih usyin-un, ꞌen yuzih neninya. 30 ꞋEt ꞌuhooja nyoo yuni wheni yugha ininla ꞌinkꞌez nyoo lachun wheni gha ininla ꞌi cha yunilhꞌen ꞌinkꞌez nyoon dulhtus ooghuni yudantsꞌo ꞌet ꞌinkꞌez ꞌutni, “Whuz unꞌa dune sulh yalhduk,” ꞌinkꞌez nyoon dune yubut neninya ꞌinkꞌez ꞌet yubut usyin nyoo camel oozih cha too kꞌet whuzih. 31 ꞋEt ꞌuyulhni, “Daninyaih Moodihti (Yahweh) dawhuldzooꞌ-un oogha whultsꞌut! Di ha dati sinyin? Yoh lhaoodusla ꞌinkꞌez khuna-i, Camel, cha ba lhaoodusla.” 32 ꞋEt nyoon dune yoh daninya ꞌinkꞌez nyoo khuna-i camel, ꞌi cha yukꞌeꞌ tizdla ꞌinkꞌez tlꞌo cha yutiꞌulh-i cha yubut neidilhdze. ꞋInkꞌez too duke ye tunatigus-i cha ꞌinkꞌez nyoonne dune yulh nudilhne, ꞌenne cha buke huye tunatigus inleꞌ buba ꞌet neininla. 33 ꞋInkꞌez ꞌutꞌalh-i cha bubut neꞌhuninla ꞌinkꞌez ꞌutni, “Ndet huwa njan whusasya-un ꞌawhuz lhunoduzusnih wheꞌ oosꞌalh ꞌaitꞌoh.” ꞋInkꞌez ꞌuyulhni, “A, yailhduk!” 34 ꞋEt ꞌutni, “Abraham ba ꞌutꞌen-un ꞌusli whe ꞌustꞌoh. 35 Moodihti (Yahweh) ꞌen smoodih tube soo hoonzoo-un yuba whulhtsi ꞌinkꞌez dune ncha-un suliꞌ. Khuna-i didoh-i tsꞌiyawh ꞌinkꞌez silver ꞌinkꞌez diztiꞌ-i gold duntꞌi-i, ꞌinkꞌez dune cha, tsꞌekoo yuba ꞌutꞌenne cha ꞌinkꞌez ndi camel cha ꞌinkꞌez donkey cha lhai yugha ninla. 36 ꞋInkꞌez Sarah, smoodih ooꞌat, ꞌen dune ooyaz suliꞌ, tube hoonyan unli, ꞌet hoontsꞌi. ꞋInkꞌez ꞌen huye tsꞌiyai ꞌutꞌi tsꞌiyawh yugha ininla. 37 ꞋEt smoodih nahinyeh sulhni, ꞌinka nahizusya, ‘ꞋAw Canaan whutꞌenne buyun kꞌut whustꞌine ꞌenne butsꞌu hainzut-un syeꞌ ooꞌat olhchoot juni. 38 ꞋEt hoontsꞌi sba ooyoh ꞌinkꞌez snatneke butoh ꞌet syeꞌ ba ooꞌat olhchoot.’ 39 ꞋEt smoodih ꞌudusni, ‘Ndun tsꞌeke ꞌaw sulh natitꞌus hukwa lheꞌnizun de?’ 40 ꞋEt hoontsꞌi ꞌusulhni, ‘Moodihti (Yahweh) mbe la ootso nusya-un, ꞌen lizas yulh tiꞌus ha yutlꞌa itilhtelh ꞌinkꞌez inyalh whe sooꞌ hoontꞌoh whe syeꞌ ba ooꞌat snatneke butoh ꞌinkꞌez sbá ooyoh whutsꞌun, whuz de hainzut-un ꞌen ooba yutalhchulh. 41 Ndet la snatneke butoh ninya de, ndun tsꞌeke ꞌaw hukwa lheꞌhunizun de, be tsꞌu nahizinya-i gak natidleh.’ 42 ꞋEt ꞌandit dzin nyo too dizꞌai-un ꞌet nenusya whe ꞌudusni, ‘O Moodihti (Yahweh), ooba ꞌustꞌen-un Abraham ooYakꞌusda (Elohim), soo sba lhaoodonleh ntsꞌe usyalh-un. 43 Nulhꞌen too dizꞌai-un whuzih susyin whe ꞌet de la ꞌuhoneh tꞌet ootꞌa lheꞌasnai-un, too ha tiyalh ꞌinkꞌez ꞌudusni, “Tooyaz sgha nilhdzeh nyoo nye oosaꞌ be.” 44 ꞋInkꞌez ꞌusudutanelh, “Too intnai ꞌinkꞌez nyoo nghunaꞌ, Camel, ꞌi cha sih too ooba ꞌoosleh ititnelh-i,” Moodihti (Yahweh), ꞌen tsꞌeke ootꞌeꞌ smoodih ooba ꞌustꞌen-un, ooyeꞌ ꞌen ba ootꞌeꞌ.’ 45 ꞋEt hoontsꞌi ꞌawhuz sdzi bez yasduk whe Rebekah ꞌowhuya uyalh dude oosaꞌ duwus kꞌuyulhꞌai ꞌinkꞌez too dizꞌai-un tsꞌe tainkai ꞌinkꞌez ꞌudusni, ‘Aweꞌ too sgha nilhdzeh tisnelh-i.’ 46 ꞋInkꞌez soo ꞌahoh ꞌet dude oosaꞌ duwus kꞌetizꞌai ꞌinkꞌez ꞌusulhni, ‘Too intnai ꞌinkꞌez nghunaꞌ ꞌenne cha sih too buba ꞌoosleh.’ ꞋInkꞌez too usnaiꞌ ꞌinkꞌez sghunaꞌ, ꞌi cha too yutitnelh-i ba lhaidinla. 47 ꞋEt ooduskut ꞌinkꞌez ꞌudusni, ‘Mbe ootseꞌ inli whe ꞌintꞌoh?’ ꞋInkꞌez ꞌutni, ‘Bethuel ootseꞌ, Nahor ooyeꞌ Milcah ghu yulhtsi-un inleꞌ-un.’ ꞋEt nyo ooni huba cha ꞌinkꞌez lachun huba cha ꞌi oogha inusla. 48 ꞋEt stsi be yo ꞌusja ꞌinkꞌez Moodihti (Yahweh) tsꞌun teníꞌ nalhdzin, ꞌinkꞌez smoodih Abraham ꞌen ooMoodihti Yakꞌusda (Yahweh Elohim) ꞌen ooba soo hoonzoo-un whulhtsi, ꞌen whuz be ntsꞌe tsꞌihnus tsꞌun ꞌutisnelh whe smoodih be ꞌilhoghun ꞌen ootseꞌ, ꞌen ꞌutahatálhtelh smoodih ooyeꞌ ba. 49 ꞋEt soo teꞌnuzun whe tsꞌihꞌun ꞌunꞌa smoodih ꞌutilelh suduhni, ꞌet ꞌawundooh de, ꞌet de natisdalh nailhnih tsꞌunkꞌus tila toosyaꞌ, kꞌus ꞌintlꞌus tsꞌe tila natoojaꞌ, ꞌet sudohniꞌ.” 50 ꞋEt Laban ꞌinkꞌez Bethuel bulh ꞌuhuyulhni, “Moodihti (Yahweh) tsꞌu ha hooltsꞌut wheꞌ hoontꞌoh, ꞌaw hoonzoo-un hukwꞌunꞌa kꞌus hoontsiꞌ kꞌunꞌa nyulh yatsꞌoolhduk ꞌaitꞌoh. 51 Njan Rebekah, mbut usyin ilhchoot ꞌinkꞌez naindalh. ꞋEn ooba ꞌintꞌen-un ooyeꞌ, ooꞌat ooleh sih, Moodihti (Yahweh) yatilhduk hukwꞌunꞌa.” 52 ꞋEt hukwꞌelhꞌaz Abraham ba neꞌutꞌen-un ndi khuni yudantsꞌo whe, ꞌawet yun nachaniti ꞌinkꞌez Moodihti (Yahweh) yutsꞌun teniꞌ nalhdzin. 53 ꞋEt nyoon Abraham yuba ꞌutꞌen-un, diztiꞌ-i khutsꞌulhya-i, silver cha, ꞌinkꞌez gold cha ꞌuntꞌoh ꞌinkꞌez naih cha, ꞌi Rebekah yugha ininla, ꞌinkꞌez diztiꞌ-i bulhutsin cha ꞌinkꞌez ooloo cha ꞌi bugha ininla. 54 ꞋEt whe didut ꞌinkꞌez dune hiyulh nudilh ꞌenne ꞌuhanꞌalh ꞌinkꞌez tahitnaiꞌ. ꞋEt ꞌulhdzis nduhoolhyiz ꞌet hantez. ꞋEt whe bundadaꞌ duhudindil ꞌinkꞌez ꞌet ꞌutni, “Sumoodih tsꞌun nasalhꞌalh.” 55 ꞋEt hoontsꞌi Rebekah bulhutsin ꞌinkꞌez ooloo cha ꞌuhutni, “Whute ndet tꞌet ꞌatsul nezih naoodaꞌ whunizyat dzin atꞌen, ꞌet de hukwꞌelhꞌaz ꞌet sih nyulh natooꞌas.” 56 ꞋEt ꞌubulhni, “Dah sudohniꞌ junih! Moodihti (Yahweh) ꞌen lheꞌwhuldzooꞌ-un sba whulhtsi. Skꞌoh ndiz nutisyalh-un, whute nasilhꞌalh smoodih tsꞌun natoosjaꞌ.” 57 ꞋEt ꞌuhuyulhni, “Ndun tꞌetyaz ꞌanih tsꞌudoniꞌ ꞌinkꞌez didutchꞌoh tsꞌoodolhkut.” 58 ꞋEt Rebekah, ꞌanih, hidaniꞌ, ꞌinkꞌez ꞌuhuyulhni, “Ndun dune bulh tanꞌus eh?” ꞋEt ꞌutni, “A, whuz toosyaꞌ lah.” 59 ꞋEt ꞌinka Rebekah dudulhtus ꞌinkꞌez yughunli-un tsꞌeke, ꞌinkꞌez Abraham yuba ꞌutꞌen-un ꞌinkꞌez dune tubulh ubulh whe huyalhꞌaꞌ. 60 ꞋInkꞌez Rebekah soo hoonzoo-un hiba tenadidli ꞌinkꞌez ꞌuhuyulhni, “Neulhtus, lhez te whunizyai lhkꞌuz te (100,000,000) dune buloo ꞌonleꞌ sih ꞌinkꞌez ntsꞌu haindene mbene la butsꞌu dutnine hukwuti-un dati ꞌi himoodih ooleꞌ.” 61 ꞋEt Rebekah ꞌinkꞌez mbene la yuba ꞌutꞌenne tsꞌekoo, dodindil ꞌinkꞌez nyoo Camel hikꞌetlꞌa diltsꞌiꞌ, nyoon dune huyuntizdil ꞌinkꞌez Abraham hiba ꞌutꞌen-un, Rebekah hubilhchoot ꞌinkꞌez nahutisdil. 62 ꞋEt Isaac nyan whutꞌi Beer Lahai Roi huwhutni, ntsꞌun whuz whutꞌi. 63 ꞋEt Isaac hulhgha nusꞌa yun kꞌut nuninuzut ha whuz oozya. Ndo yutanꞌen ꞌinkꞌez whunilhꞌen, ꞌet nyo camel whuz de nalꞌus. 64 ꞋEt Rebekah ndo yutanꞌen ꞌinkꞌez Isaac yunilhꞌen whe camel yukꞌutizya, nyoo khuna-i kꞌusda-i. 65 ꞋEt nyoon ba ꞌutꞌen-un yoodulhkut, “Nyoon dune netsꞌoyalh-un, mbe whe ꞌutꞌen?” ꞋEt ndun ba ꞌutꞌen-un ꞌuyulhni, “Smoodih ꞌutꞌen.” ꞋEt Rebekah dunin kꞌeꞌ nilhbal. 66 ꞋEt nyoon Abraham yuba ꞌutꞌen-un ntsꞌoh tila datꞌen-un ꞌet Isaac yudaniꞌ. 67 ꞋEt Isaac duloo Sarah oonimbali tꞌah tsꞌe Rebekah dainilhti ꞌinkꞌez Rebekah yuꞌat suliꞌ, ꞌinkꞌez yukꞌensiꞌ. ꞋEt Isaac ooloo dazsai whe tube kꞌenaininꞌa. |
© 2019, Wycliffe Bible Translators, Inc. All rights reserved.
Wycliffe Bible Translators, Inc.