Matie 18 - BII BILAVana hiow vaa o bɔɔ o masale Hala len nin-ndo ( Marke 9.33-37 , Luke 9.46-48 ) 1 Tuma kon, mí kaandennda sɔɔnguu Yeesu ikɛi, má ɲuna ndu aa: «Nɛ̀ɛ́ hiow yɛ vaa o bɔɔ o masale halataala len nin?» 2 Mí Yeesu veelu cuaambɔ pɔmbɔɔ pum, mó simi ndu nda tɛɛn, 3 mó dimi aa: «I co niaa toɲaa dimul, te la mangalan mì la muungu maa cuaambɔa pɔmbɔa le, la lueinin o masale halataala len nin te. 4 Lelan, vana-vana tuisin pɛ maa poombɔ pɔmbɔɔ ho, ndu hiawnin vaa o bɔɔ o masale halataala len nin ni. 5 Nduyɛ vana-vana cɛl pɛ cuaambɔ pɔmbɔɔ maa hoo o diola nilan, mɛɛ ya pila o cɛl ni.» Kanalanndo ( Marke 9.42-48 , Luke 17.1-2 ) 6 «Kɛ vana yɔŋnun pɛ sabu le cuaambɔ laalan ya-o lueiyo o pɔwlan nin, o co fisa le vana kon, mà baa ndu pow bɛndoo o labolo, mà viow ndu o mɛmma ihɛllan bɛngu di. 7 Dɛnɛ palaa co le ceendo, le tùú o co vannda pelon lueiyo o pɔwlan nin-ndo. I co toɲa maa fɔ mí pɔwlan la yɔŋnun, kɛ dɛnɛ palaa co le vana co yɔŋnɔn sabu le pɔwla lan yɔŋnɔnndo-o. 8 Te ba nɔmndo, te kon te pelii nɔmnde co tosa ni ma del o pɔwlan nin, mɛɛ kiolu ba kalaa, te kon te pelii kalɛi, ma viow ndi polon. Kani o co fisa ma sɔla yoomu fɛɛn-fɛɛndo a baa ndu pilɛ, te kon te a pelei ndii pilɛ, a balan tan tiɔn te kon te pelon mún miun kpow nɔu, mà viow nɔm o yinnde fɛɛn-fɛɛnnden nin. 9 Te hɔlte nɔmnden le co yɛ tosa ni ma del o pɔwlan nin, mɛɛ kala hɔlte len ma viow len polon. Kani o co fisa ma sɔla yoomu fɛɛn-fɛɛndo a hɔlten le pilɛ a á hɔltan nɔu latiɔn kɛ ma viow nɔm o ɲánndávàà. Tale saa lo mó cannun-ndo ( Luke 15.3-7 ) 10 La mandan le cuaambɔa pɔmbɔa vaa nuaa o pilɛ pɛɛsaa. Kani i co niaa dimul, mɛlɛkaa ndaa co Fuɲa ni co o halataala-o hɔlla tofaa o halataala tuŋ-tuŋ. 11 Bau Po vanacieo hin le o lo-o ciindiaa.» Tale saa laasian-ndo ( Luke 15.3-7 ) 12 Mí Yeesu dimi taloo aa: «Vɛ̀ɛ̀ niaa yiyan yɛ? Te vanndo pum nɔ pɛ saa kɛmɛ, mì o pilɛ o nda tɛɛn o lo, vɛ̀ɛ̀ o mɛi saa belaŋɔmahiɔɔlu a à ŋɔmahiɔɔlua o pembei coo mò kɔɛ o lo-o nuwviaa le? 13 I co niaa toɲaa dimul, te o saalun pɛ ndu, o dɔwnun ɲaale le saa pilɛ kon hiovɔɔ ɲaale o dɔawnun le saa belaŋɔmahiɔɔlu a à ŋɔmahiɔɔlua lo le-a-o. 14 Lende koni, Fuɲa niaa co o halataala-o yeema mì cuaambɔa pɔmbɔa ha o pilɛ bɛɛ lo le.» Te vanndo tosa pɛ dɛnɛ hakio 15 «Te puapilɛ nɔmndo cua pɛ hakio, kɔ ma soo o ndu lo niaa ndu ŋiɔn kpé. Te o tuei pɛ nɔm diom, mɛɛ o siŋnun vɛlɛ puapilɛ nɔmndo. 16 Kɛ te o tui nɔm diom te, veelu vana pilɛ, te kon te vanaa ŋiɔn le sɔɛi kalɛi kpede toosiaa seiya a ŋiɔn, te kon te a yaa o hɔl. 17 Te o kɛɛ pɛ le nda nilan yaŋɔɔ, a cɔm kunda vanaa laalannda sɔɛi kalɛi, te o kɛɛ nin pɛ kunda vanaa laalannda diom, mɛɛ cɔ ndu maa vana-mangalaa-isɔɔ celen, maa vana biyaa mulu. 18 Mì dimul niaa toɲaa, ɲɛ-ɲɛ niaa yii pɛ o lɛŋnden coo, ndu yiinunnin o halataala, ɲɛ-ɲɛ niaa timbi vɛlɛ pɛ o lɛŋnden coo, ndu timbinnin o halataala. 19 Mì dimul niaa vɛlɛ toɲaa maa te vanaa ŋiɔn o niaa tɛɛn a cɛlan pɛ o lɛŋnden coo le ɲɛ-ɲɛ ɲunaa o piɛilen nin, Fuɲa ni co o halataala-o kenin nda ndu. 20 Kani nɛɛ vanaa ŋiɔn, te kon te vanaa yaa cuungian pɛ o diola nilan, i co nda tɛɛn.» Tale vana baala mel haki loo 21 O kon mí Piɛr sɔɔnguu, mó dimi aa: «Maalii, te puapilɛ nuu cua pɛ hakio a ya, vɛ̀ɛ̀ kpɛ́ ya bɛnda yɛ mì mal ndu haki? Vɛ̀ɛ̀ bɛmbɛ leŋɔmmɛw ni?» Mí Yeesu mulul ndu aa: 22 «I dimul nɔm te aa bɛmbɛ leŋɔmmɛw. Kɛ háá belaŋɔmmɛw bɛmbɛ leŋɔmmɛw.» 23 Lelan masale halataala len le co maa masa ndóò yeema le vanaa ndɔa baalaa konaa ɲunaa-o. 24 Ndóò kandɔɔ sɔɔn yaasiaa, má cuu ndu langbanɔ pilɛ fulaa o vanaa ndɔa baalaa tɛɛn, mí volion hel ndu taw-taw. 25 Le tùú ndóò nɔ ɲɛ le mun salaa loo, mí vana ndɔ bɛndoo dimi le ndu pila, laa ndɔ, cuavaa ndɔa a ɲɛ-ɲɛ ndóò ndɔ pisio, le kuee ndɔ kon salaa. 26 Mí vana baala kon del lɛŋ ndu o labɛngunin, mó dimi aa: «Biwnun a ya, i co nɔm volin nɔmndon salal kpede!» 27 Mí ɲííye bii vana ndɔ bɛndoo a ndu, mó mal ndu haki le kuee kon, mó mal ndu kɔnndan. 28 Vana baala kon fulaa, mó komal caan ndɔ pilɛ, ndu bɛɛ vana baalaa o va ni maa ndu, o kuee ndɔɔ va volion ɲɛ-pɔmbɔ daama-o. Mó bii ndu, mó ŋɔaw ndu bololan, mó dimi aa: «Fɔ ma sala kuee nuu.» 29 Mí caan ndɔ kon del ndu o labɛngunin, mó ɲɔɔlu ndu aa: «Biwnun a ya, i co kuee nɔmndo sala kpede!» 30 Kɛ mó kɛɛ, mó kɔ mal caan ndɔ kon o kaasoo, mó lo lon háá mó cii kuee ndɔɔ sala. 31 Caaŋaa ndɔa cɔu sɔɛi ken, mí mɔnɛi bii nda taw-taw. Má kɔ downun vana nda bɛndoo kona. 32 Le hee, mí vana ndɔ bɛndoo veelu vana baala kon, mó dimul ndu aa: «Éé, nɔm vana baala kɔlvesɛiyo ho! Kuee ni va nɔm-ndo kpow, mí mal nɔm haki le ndu le tùú n tɛɛlun ya-o. 33 Nɔm bɛɛ, nɔm óò bɛnda mì nɔm óò tuinun caan nɔm iɲíí mɛɛ ya tuinun nɔm iɲíí yɛ.» 34 Mí vana ndɔ bɛndoo tuulu kɔllo taw, mó mal ndu vanaa saangiaa vannda-a o ba háá mó cii kuee pilaa sala kpede. 35 Mí Yeesu dimi vɛlɛ aa: «Lende koni Fuɲa ni co o halataala-o tosanin a niaa ni, te la mel puapilɛa niaa haki a kɔlta niaalan kpow le.» |
© Alliance Biblique en Guinée
Bible Society in Guinea-Conakry