Kundalan 21 - BII BILAIsraɛlla nɔla Kanannda 1 Mí Kanannɔ va masaa Arad o lɛŋnden a ba too-o tuɛi maa Israɛlla co hunɔɔ a nɛi Atarim-ndo, mó kɔ del nda coo a cɔwvo, mó bii a pum nda tɛɛn. 2 O kon, mí Israɛlla baa yoolen o Mɛlɛka lo, má dimul ndu aa: «Taa mal pɛ vannda ha naa o ba, mì n nɔla nda, n tɛɛmbuu kobila ndalan kpede.» 3 Mí Mɛlɛka muli piɛile Israɛlla, mó mal Kanannda nda o ba. Mí Israɛlla laasiaa kobila vanaa kan, má tɛɛmbuu lan a vanaa va icali lenin-nda. Má ke fonda kon diolan aa Hɔrma (kon co dimio ni aa «Tɛɛmbuuo»). Kɛvaa nɔ lólòla nɛyaalan-nda a kɛw n'daɲaa 4 Mí Israɛlla faŋan o pembei Hɔr, má kei a ba mɛmma ihɛlma makpɛ̀ndɛ̀an le lɛŋnde Edɔm-nden pilapilanndo. Mí yoomuan ma kei vannda fula nɛi-tɛɛn o kɔlan. 5 Má soaa sɔɔn vɔɔnndon a Hala nda Moise, má dimi aa: «Le yɛɛ niaa faŋa yɛ naa o lɛŋnde Esipte len nin mí la heelu a naa le naa diwvo o lɛŋnde veselɛilen-nden nin? Kani ɲɛdiaa co nanu le, mɛmma co vɛlɛ nanu le. Hali ɲɛdiaa imɔnɔɔ ho fula nin naa iyeema.» 6 O kon, mí Mɛlɛka solul nda kɛvaa vɔɔŋaa nɔ lólòla nɛyaalan-nda, má lɔwviaa nda, mí vannda taw a vu o Israɛlla tɛɛn. 7 Mí vanaa tɔ̀a hun komal Moise, má dimul ndu aa: «N cua hakio le sɔɔn vɔɔŋun naa n soo a Mɛlɛka a á nɔm-ndon. Lelan, tɛɛlun Mɛlɛka sisa mò faŋa naa kɛvaa vɔɔnda ha ikɛi.» Mí Moise piɛi Mɛlɛka le vanaa kan. 8 Mí Mɛlɛka mulul ndu aa: «Cua daɲɛi mà cɔw kɛwvo a ndi, mà landu kɛw kon o yɔm ipɛngɔɔ coo, mà heelu ndu coocoo. Vana-vana kɛwvo lɔva nin pɛ, mò heelu hɔlla mò tofa kɛw n cɔawnin kon-ndo, vana kon sɔla cindaa.» 9 Mí Moise cua daɲɛi, mó cɔaw kɛwvo a ndi, mó landu ndu o yɔm ipɛngɔɔ coo. Te kɛwvo ndóò lɔva nin pɛ vanndo, vana kalaa ndóò tofa kɛw idaɲa kon, ndóò sɔla cindaa. Israɛlla bii nɛiyo le kɔlan o pembei Piska 10 O kon kɔɔli, mí Israɛlla puusiaa dɔ́ɔ́ngɔ́ ndaa, má kɔ cal Obɔt. 11 Cɔnɔnndo Obɔt lon, má kɔa a ba Iye-Abarim-ndo, o lɛŋnde veselɛile co o lɛŋnde Moab len hɔl-ndɔ ba paalen le can-ndo len. 12 O kon kɔɔli, má kɔ kila dɔ́ɔ́ngɔ́ ndaa o dɛɛla bɛndoo Serɛd nin. 13 Cɔnɔnndo lon, ma kɔ cal vɛlɛ Arnɔn leeloo, pee fula o lɛŋnde Amoriia nin mó kei o lɛŋnde veselɛilen nin-ndo, o co o pɛɛngulan lɛŋnde Moab len a lɛŋnde Amoriia tɛɛn-ndo pɛɛn. 14 Lelan o dimin o sɛbɛ lacɔw Mɛlɛka-o nin ni aa: «Pee bɛndoo Vahɛb o lɛŋnde Sufa len nin a peela del ndu coo lan, peo Arnɔn, 15 a peela pɔmbɔla ndɔlan, la tuusu o kobio Ar lan, lan la co pɛɛngulan a lɛŋnde Moab len ni.» 16 Faŋanndo lon, má kɔa Beɛr. Le sɔɛi soon kólaa kon Mɛlɛka dimul Moise ni aa: «Cuungiaa vannda mì yɔngu nda mɛnndan.» 17 O kon, mí Israɛlla soli condei he aa: «Nɔm soon kólaa, soli mɛnndan a kponyoo ma lisa ndu. 18 Nɔm soon kólaa masaa tow-vo, Nɔm vanaa bɛndua tow a siondii ndɛi má yingila nɔm a tindala ndalan-ndo.» Mɛɛ nda cɛn Beɛr, má kɔa Matana. 19 Cɔnɔnndo lon, má kɔa Nahaliɛl, má can ndon, má kɔa Bamɔt. 20 Faŋanndo Bamɔt, má kɔa o dɛɛla kɔɛ a lɛŋnde Moab len-ndo nin, a ba pembei Piska, le kɔlan a kpengii lɛŋnde veselɛilen. Israɛlla nɔla Sihon nda Ɔk 21 Mí Israɛlla viam kiilaa o Sihon masa Amoriia lo, má dimul ndu aa: 22 «Mal naa mì n kei o lɛŋnde nɔmnden nin. N có kei luɛyɔɔ o ciɛɔn niaan a o nakɔla niaala n'rɛsɛnndan nin te. N kondunin mamɛn o soonnda kólaala niaalan nin le kolɔ̀ɔ̀ le. O Nɛi bɛndoo coo naa n lonin kɔlan ni háá mì n cii lɛŋnde nɔmnden taŋɔ̀ɔ̀.» 23 Kɛ mí Sihon kɛɛ le nda nɛiyo mello le keiyo o lɛŋnde ndɔlen nin. Mó cua vanaa ndɔa cɔwva, mó kuel Israɛlla o lɛŋnde veselɛilen nin. Mɛɛ o tiiya Yahas, mó del Israɛlla coo a cɔwvo. 24 Kɛ mí Israɛlla soaŋ ndu, má nɔla ndu, má puu lɛŋnde ndɔlen kandɔɔ Arnɔn o peelo, keiyo a peo Yabɔk, kɔlan biyɔɔ a lɛŋnde Amɔnnda. Pɛɛngula lɛŋnde Amɔnnda la va lakungaalan pindo a kpakio. 25 Mí Israɛlla hialu kobila lan kpede, má bii kobila Amoriia kpow, handɔɔ kobio Hɛsbɔn a cieon va o ba ndɔɔ bɛngu-on lecoo. 26 Hɛsbɔn kon va kobi lebollo ni, lon Sihon masa Amoriia va icali ni. Kabi ó cɔlɔba masa va ndu laci Moab-o, mó bii lɛŋnde len kpow háá Arnɔn o peelo, lon o vannun icali ni. 27 Lelan ɲamakalla dìmì ni aa: «La hun Hɛsbɔn, mì kobi Sihon-ndo muungu tangulɔn, mì vannda muungu lenin. 28 Kani yinnden le fula Hɛsbɔn, yelenyelenndo fula o kobi Sihon-ndo nin, mó loam kobio Ar o lɛŋnde Moab len nin, mó loam ɲɛm biilaan o cieon holnun Arnɔn-ndon nin. 29 La kɔndu dɛnɛ dɛ, niaa vanaa co icali Moab-a! Niaa yungu Kɛmɔs-o, la dɔwnun yɛɛvɛ se! Poaa niaa sɔɔndian, cuavaa niaa laandua co o biyɔɔ nin Sihon, masa Amoriia o ba. 30 Kɛ n cɛɛluu Amoriia a kɔɔn, cɔn Hɛsbɔn kɔ tiiya Dibɔn, ɲɛ-ɲɛ cuu itambu few-few. N cii ɲɛ-ɲɛ tɛɛmbuu kɔlan tiiyaa háá Nofa, n kɔ tiiya a tɛɛmbuuo Medeba dí!» 31 O kon, mí Israɛlla cal o lɛŋnde Amoriia nin. 32 Mí Moise viam suansuaanda o tàndá Yaesɛr-o nin le kɔlan fɛfɛlaa, má bii kobila va o tàndà kon nin-ndan, má toaw Amoriaa va icali lon-nda. 33 O kon, mí Israɛlla muli hɔlla a kpengii celen, má kɔa a ba Basan-ndo. Mí Ɔk, masa va Basan-ndo kuel nda a vanaa ndɔa cɔwva, mó del nda coo Edrei. 34 Lelan, mí Mɛlɛka dimul Moise aa: «Yɔŋ isiòòn te, kani i mal Ɔk, vanaa ndɔa cɔwva a lɛŋnde ndɔlen kpow nɔm o ba. A co ndu tosal mɛɛ n tosal Sihon masa Amoriia, ó va masalen tosaa Hɛsbɔn-ndo yɛ.» 35 Mí Israɛlla soaŋ Ɔk, poaa ndɔa a vanaa ndɔa cɔwva soŋɔ̀ɔ́ pila, má diw nda. Vana pilɛ bɛɛ lo yoomu le, má hialu lɛŋnde ndɔlen. |
© Alliance Biblique en Guinée
Bible Society in Guinea-Conakry