Biblia Todo Logo
Bìoball air-loidhne

- Sanasan -

2Samiɛl 2 - BII BILA


A pɔla David le siŋnɔnndo masaa Yuda

1 Dɛnnda lan hiovɔɔ, mí David ɲuna Mɛlɛka aa: «Vɛ̀ɛ̀ i heelu o kobio pum nin o tàndá Yuda-o nin?» Mí Mɛlɛka mulul ndu aa: «Oi, heelu.» Mí David ɲuna vɛlɛ aa: «Kobi kuɛɛ nɛ ya kɔ nin kpeekpei?» Mí Mɛlɛka mulul ndu aa: «Kɔ Hebrɔn.»

2 Mí David kɔa nda laandaa ndɔa ŋiɔnda, Ahinoam Yisrɛeliinɔ nda Abikail, lanɔɔ fɔ̀nɔ̀ Nabal Karmɛlnɔ.

3 Mí David kɔa vɛlɛ a langbaa ndɔa va ndu ikɛi-ya a yungula ndalan, má kɔ cal o cieon va Hebrɔn balɔɔ-on nin.

4 O kon mí vannda Yuda hun Hebrɔn le David pɔlaa le ndu siinguuo masaa Yuda. Dɛnnda lan cuvɔɔ, má dimul David maa vannda Yabɛs ndáà kumbu Saul ni, Yabɛs hoo o tàndá Kalaad-o nin pɛɛn.

5 Mí David yoo nda kiilaa, mó dimul nda aa: «Màá Mɛlɛka dɔw nia duaa! Kani la yiyan Saul vana niaa bɛndoo coo, mí la kumbu ndu.

6 Niaa bɛɛ, màá Mɛlɛka lo o lediom coo a niaa, mò cɔm niaa sakpoyɛi ndɔɛi! Ya bɛɛ, i tosalnin niaa dɛnɛ kɛndɔɔ lende, le dɛnɛ niaa tosa kon-ndo.

7 Lelan sisa la sim yili, la luei yoomuan, kani Saul vana niaa bɛndoo vinnun. Kɛ ya yungu Yuda-o pɔla ni mì va masaa nda coo.»


Abnɛr siinguu Is-Bosɛt masaa Israɛlla coo

8 Mí Abnɛr, po Nɛr-o, ó va vanaa cɔvaa Saul-la bollen-ndo cua Is-Bosɛt po Saul-lo, mó kɔa a ndu Mahanaim,

9 mó kɔ suili ndu masaa o tàndá Kalaad-o coo, o tàndá Asur-o coo, o tàndá Yisreɛl-lo coo, o tàndá Efraim-ndo coo a o tàndá Bɛnyamɛn-ndo coo. Mbɔ̀ vana dimi tuŋ maa Israɛlla kpow coo.

10 Is-Bosɛt, po Saul-lo ndóò nɔ vɔsilan belehiɔɔlu lɔ́ɔ́ o siŋnun masaa Israɛlla coo-o. Mó tosa masalen vɔsilan tan tiɔn. Polale Yuda len daama léè cɛl masale David len ni.

11 Mí David tosa masalen vɔsilan tan ŋɔmmɛw o polale Yuda len coo, Hebrɔn o va icali telen kon ni.


Cɔwvo del Yudaa nda Israɛlla tɛɛn Kabaɔn

12 Mí Abnɛr, po Nɛr-o, nda buɛyaa Is-Bosɛt po Saul-lo-a can Mahanaim, má bii nɛiyo le kɔlan Kabaɔn.

13 Mí Yoab, po Seruya-o, nda buɛyaa David-a bɛɛ a bii nɛiyo le kɔlan. Mí kundala tiɔnnda lan la kɔ bɔŋan o lumii mamɛnnde Kabaɔn. Mí kundaa pilɛ sim o kɔngɔɔ leeloo, mí kundaa pilɔɔ sim o kɔngɔɔ pilɔɔ leeloo.

14 Mí Abnɛr dimul Yoab aa: «I yeema mì langbaa naa felengia cɛn, mà cɔlɔba naa o hɔl.» Mí Yoab muli aa: «Ava, a cɔn mà cɔlɔba.»

15 Mí langbaa felengia kan can le cɔlɔbaa, má cɔm nda vellaa-velle: mí n'van tɔ́ a vanaa ŋiɔn a fula o polale Bɛnyamɛn-nden nin le Is-Bosɛt po Saul-lo, mí n'van tɔ́ a vanaa ŋiɔn fula o buɛyaa David-a nin.

16 Mí vana-vana bii vana nda va cɔlɔbaa-o bollen, má cuukuan lungbon a mɔɔn cɔwvon. O kon, mí nda kpow a vu latulu. Má ke fonda kon Kabaɔn diolan aa Hɛlkat-Hasurim (kon co dimio ni aa «Yondo powta kpovaa»).

17 Paale pilɛle len, mí cɔw vɔɔn-vɔɔndo can. Mí vanaa cɔvaa David-a nɔla Abnɛr nda vanaa ndɔa cɔwva, Israɛlla pɛɛn.

18 Poaa yáá-aa Seruya-a va lon: Yoab, Abisai a Asaɛl. Asaɛl ve vana lusulan te, keleŋaa pila ndóò keleŋa ni maa púvɛ.

19 Mó bii Abnɛr kiltan kɔɔli, o sei o ba kɛndɛ coo le, o sei o ba mɛl coo le.

20 Mí Abnɛr tofan kɔɔli, mó ɲuna ndu aa: «Asaɛl nɔm ni nɛ?» Mó mulul ndu aa: «Oi, ya ni.»

21 Mí Abnɛr dimul ndu aa: «Ɲaanun vana celen kɔɔli o ba kɛndɔɔ te kon te o ba mɛllo coo, mà bii vanaa cɔvaa felengia ha o pilɛ, mà hɛlu ndu ɲɛm cɔwvon o ba.» Kɛ Asaɛl pɛngi Abnɛr tovɔɔ le few.

22 Mí Abnɛr dimi vɛlɛ aa: «Poo Asaɛl pɛngi ya tovɔɔ! I yeema mì dii nɔm te, yɔŋii siɛmbulan la luɛi naa tɛɛn naa Yoab bɛ nɔm.»

23 Kɛ Asaɛl cɛl le ndu faŋanndo kɔɔli le. O kon, mí Abnɛr mingi baa a makɔɔ, mó cuku ndu demboo a bál tumndo, mí bállo kɔ fula ndu o kɔɔ, mó del o foofo kon, mó vu. Mí vanaa va keiyo o fonda Asaɛl vi kon-ndo-a kpow a va simndan.

24 Kɛ mí Yoab nda Abisai toal Abnɛr kiltan kɔɔli. Mɛɛ nda tiiya o pembei Amma, Kiya ikɛi o nɛi kɔɛ o lɛŋnde veselɛilen Kabaɔn-ndo, mí paalen le del.

25 Mí vanaa cɔvaa fula o polale Bɛnyamɛn-nden nin-nda cuungian, má sim polalen Abnɛr len kɔɔli, má kɔ hel o pembei pum tullo.

26 Mí Abnɛr ɲuna Yoab aa: «Vɛ̀ɛ̀ nuaa koni naa n lonin mɔɔn cɔwvon cuaa le naa pila diuvanndo ni? Sɔɛi he ceenin mɛɛlu le dɛ! A kúúnà vanaa nɔmaa cɔwva mà pɛngi puapilɛa ndaa tovɔɔ le?»

27 Mí Yoab muli aa: «Le Hala yoomaa, te nɔm óò dimi le cɔwvo ho kpaa le, háá siɔdii idii vanaa nia cɔwva ndáà pɛnginin nia tovɔɔ le.»

28 Mí Yoab hɔŋ buloo. Mí vanaa ndɔa cɔwva pɛngi puapilɛa ndaa Israɛlla tovɔɔ. Mí cɔwvo cuu.

29 Mí Abnɛr nda vanaa ndɔa cɔwva lɔl kɔlan pii o dɛɛlalan Yurdɛn nin, má kɔ taŋ peo, má taŋ Bitrɔn, má kɔ tiiya Mahanaim.

30 Mɛɛ Yoab pɛngi Abnɛr tovɔɔ, mó bɔɔŋiaa vanaa cɔwva nɛɛ pilɛ, mó cɔm nda tɛ́kpɛ́-tɛ́kpɛ́. Mó ca maa o buɛyaa David-a tɛɛn, n'van tɔ́ a vanaa ŋɔmahiɔɔlu, handɔɔ Asaɛl lecoo, nda ve lon te.

31 Kɛ nduyɛ, n'van kɛmɛ leyáá a belaŋɔmpum buɛyaa David-a dii o vanaa cɔvaa fula o polale Bɛnyamɛn-nden nin-nda a o vanaa cɔvaa Abnɛr-a tɛɛn ni.

32 Má cua Asaɛl, má kɔ kumbu ndu o sɛi fuɲa ndɔ-o nin Bɛtlɛhɛm. O kon kɔɔli, mí Yoab nda vanaa ndɔa cɔwva lɔl kɔlan pii, má tiiya Hebrɔn telen paale siaalen.

© Alliance Biblique en Guinée

Bible Society in Guinea-Conakry
Lean sinn:



Sanasan