1Samiɛl 20 - BII BILAYonatan mala David mí David hialun 1 Mí David mal Nayɔt, o kobio Rama ikɛi, mó kɔ komal Yonatan po Saul-lo, mó ɲuna ndu aa: «Yɛɛ nɛ ya tosa yɛ? Dɛnɛ vɔɔn yɛɛ ya tosa yɛ o fuɲa nɔm? Haki yɛɛ kpeekpei ya cua yɛ a ndu mó va nɛilan nuwviaa le ya diyɔɔ?» 2 Mí Yonatan mulul David aa: «Kɛì-kɛì bɛɛ! A co vu le. Kani fuɲa nuu tósà ɲɛ-ɲɛ mò kɛɛ ya fɔlɔn dimul te. Le kɔlɔ yɛɛ nɛ o vin yɛnin ya tùú ndɔɔ ho? Dɛnɛ vaa lende tosannin te.» 3 Mí David mɛnalan Yonatan aa: «Le Mɛlɛka yoomaa ho a le yoomu nɔmndo, nɔm Yonatan, piɔ́m nuu bendu lɛ le. Fuɲa nɔm sina maa caan nɔm ya co ni, lelan o dimi ni aa te nɔm Yonatan sina sɔɛi he pɛ, mɔnɛi bii nɔm.» 4 Mí Yonatan dimul David aa: «Ɲɛ-ɲɛ n yeema pɛ, i tosal nɔm kon?» 5 Mí David mulul Yonatan aa: «Siɔdii kafo paangii sɛnɛiyo co ni, yáà bɛnda mì yáà de ɲɛdiaa naa masaa latulu. Kɛ yandi cɛl-la mì ɲaanun, mì kɔ vionnun yondoo nin háá diɛŋ icɔl. 6 O kon, te fuɲa nɔm koma va pɛ ɲunaa le ya, a dimul ndu aa nɔm Yonatan cɛl le faŋan nuu ni, mí kɔa cɔ́-cɔ́ o ya lo Bɛtlɛhɛm le sálà vɔsio solio latulu naa yungu nuu. 7 Te o dimi pɛ aa: ‹O naŋ›, mɛɛ i peŋ, ya buɛi nɔmndo. Kɛ te o tuulu pɛ kɔl, mɛɛ sina niko pɛɛngu maa o cii tùú le ya diyɔɔ. 8 Lelan, lo niko o lediom coo niaa buɛi nɔmndo tɛɛn, kani nɔm luei ya o kpemaa nin naa nɔm pila Mɛlɛka o hɔl ni. Te i tɛɛmbuu yɛ pɛ isɔɔ, mɛɛ o co fisa mì nɔm pila dii ya, kɛ kɔa a ya o fuɲa nɔm ndo le.» 9 Mí Yonatan dimul ndu aa: «Le fɛɛn a fɛɛn ken tósàn te! Te i sina pɛ maa fuɲa nuu tuu le nɔm dɛnɛ vɔɔndo tosallo, i vinnin nɔm sɔɛi ken te few!» 10 Mí David ɲuna Yonatan aa: «Kɛ te fuɲa nɔm mulul nɔm pɛ a nɔm kɔngɔlanndo, nɛ̀ɛ́ dimul-lɛnin ya ndi?» 11 Mí Yonatan dimul David aa: «Hun n diom nɛiyo!» Má fula, má kɔa yondoo nin latulu. 12 Mí Yonatan dimul David aa: «Le Mɛlɛka Hala Israɛlla, telen vaa nuaa siɔdii te kon te diɛŋ, i co fuɲa nuu ɲuna, mì sina yiyan o nɔ a nɔm-ndo. Te o nɔ pɛ yiyan kɛndɔɔ a nɔm, mɛɛ i vimnin nɔm vana le nɔm isɔɔ dimul te. 13 Kɛ te o cii yɛ nin pɛ kiolɔɔ le nɔm dɛnɛ vɔɔndo tosallo, i dimulnin nɔm, mì mal nɔm vɛlɛ kɔnndan fɛɛ. Te i tosa kon te few, mɛɛ Mɛlɛka tuisí sanga hiow sangalan kpow-vo ya coo! Màá Mɛlɛka lo nɔm ikɛi mɛɛ o va fuɲa nuu ikɛi-yɛ! 14 Te i co vɔ pɛ yoomu, yandi tosá le Mɛlɛka, ma lo o diomnde nɔmnden coo a ya haliko mi lo yoomu. 15 Hali lɔ́ɔ́ Mɛlɛka ciinin yaamɔaa nɔmnda diw a pilɛn-pilɛnnda o lɛŋnden kpow coo-o, hiow laci a lou o diomnde nɔmnden coo a yungu nuu.» 16 Mí Yonatan yii kpemaa nda David a yungu ndɔɔ, má dimi aa: «Màá Mɛlɛka mingi màá yaamɔaa David-a coo!» 17 Mí Yonatan viam vɛlɛ David mɛnanndo le kaola bɛndu va nda tɛɛn-ndo, kani David ndóò kaola Yonatan mɛɛ ndu pila ndóò kaolan yɛ. 18 Mí Yonatan dimul David aa: «Siɔdii kafo paangii sɛnɛiyo co ni, vannda sinanin maa a co lon te. Kani fonda nɔmndo vanin fondo, vana celen celnin ndon le ɲɛdiaa dioo le. 19 Diɛŋ, a paale yɔngannden a tuusu o fonda nɔm óò kɔ vionnun lɔ́ɔ́ sɔɛi he ndíì kandun-ndo-o. O powvo Esɛl ikɛi. 20 I vuunin kɔɔn mún yáá a kpengii ken, vana ca ko aa ɲɔɔ pum ya tuu le viɔw ni. 21 O kon i viamnin poombɔɔ mun nuwviaa. Te Mɛlɛka co yoomu, i yondal ndu pɛ aa: ‹Kɔɔn co nɔm le vil te, muungu kpengei he nanu ma cɔwviaa mun›, a fula, a hin. Kon cɔmnin ni maa dɛnɛ vɔɔn kɛ́-kɛ̀ co nɔm cum te. 22 Kɛ, te i yondal ndu pɛ aa: ‹Kɔɔn connun laci polon›, mɛɛ ɲaanun niko dɛ! Kani kon co dimio ni maa Mɛlɛka yeema ma kɔɛnnun. 23 Le kpema icanya naa n yii yɛ naa nɔm-ndo, Mɛlɛka vanin naa lesei mì n lo lecoo le lɔ́ɔ́-lɔ́ɔ̀.» 24 O kon, mí David kɔ viannun yondoo nin. Paale kafo paangii sɛnɛiyo tiiyaa, icɔllo, mí masaa Saul cal o tabalio le dioo. 25 O va icali o kpɛŋɛ ndɔɔ coo maa paandu, o cìì cɛiyo hɔl-ndɔ, mí Abnɛr cal ndu ikɛi. Yonatan va icali ndu o hɔl sanaa, kɛ mí fonda David-o ndu va fondo. 26 Saul dimi ɲɛ-ɲɛ paale len te, kani mó dimin o kɔl aa: «O co dɛnɛ ndɔ le, o kɛɛ hunɔɔ fúú le, o dindu le. Lekɛ́ndɛi, o co o diandaa le.» 27 Kɛ diimandɔɔ, o paale diinndɔle kafo paangii sɛnɛi pilɛ kon coo, fonda David-o vannun vɛlɛ fondo. Mí Saul ɲuna Yonatan aa: «Le yɛɛ nɛ po Yisai-yo kɛɛ yɛ hunɔ̀ɔ̀ le ɲɛdiaa dioo ciɛi a hau?» 28 Mí Yonatan mulul Saul aa: «Tɛɛlɔnndo pila o tɛɛlun ya le ndu malɔɔ mò kɔɛ Bɛtlɛhɛm ni. 29 Dimullo o dimul-la ni aa: ‹A yandi, cɛl mà mal-la, mì kɔɛ le sálà yungoo solio o naa lo ciee. Bɛ nuu dimi aa fɔ mi va o hɔl-ndɔ. Lelan taa cɛl pɛ, i yeema mi kɔɛ, mì kɔ cɔ puapilɛa nia.› Lelan David kɛɛ va naa tɛɛn le ɲɛdiaa ho dioo nda masaa latulu ni.» 30 O kon mí Saul tuulu kɔl taw a Yonatan, mó dimul ndu aa: «Nua vɔ laasian kala nɔm-ndo! Nɔm ca ko aa i sina maa po Yisai-yo le n sim kɔɔli le? Kɛ siɛmbulan la toalnin nɔm, mì bɛɛtambɛiyo tol vɛlɛ kala nɔm o kolaa nin! 31 Kɛ nduyɛ, te po Yisai-yo ho co vɔ pɛ yoomu o lɛŋnden nden coo, nɔm a siŋnunnin vanapɔnɔ lɔ́ɔ́-lɔ́ɔ̀ le, hali masale nɔmnden bɛɛ le venin lemasa le. Lelan viom vannda mà kɔ bii ndu, mà cuu ya ndu nanu, kani o bɛnda mò vi.» 32 Mí Yonatan ɲuna fuɲa ndɔ aa: «Le yɛɛ ndu diyɔɔ? Yɛɛ nɛ o tɛɛmbuu yɛ?» 33 Mí Saul heelu bállo le Yonatan cukɔɔ. O kon mí Yonatan sina dɔ́ɔ́ lekɛ́ndɛi maa fuɲa ndɔ ndóò cii nin tuu le David diyɔɔ. 34 Mí Yonatan can tangban a kɔltuwvo o tabali nda va dioo-o, mó faŋan. O paale diinndɔle kafole len coo, o cɛl lɛ le ɲɛ-ɲɛ dio le, kani kɔl tambɛiyo va ndu le yeowla fuɲa ndɔ yeow lan David lan. 35 Diimandɔɔ idiiyo, mí Yonatan kɔa yondoo nin nɛɛ ndáà mɛilan le bɔŋanndo nda David-a. Poombɔɔ pum va ndu kɔɔli, buɛi ndɔɔ ni. 36 Mí Yonatan dimul poombɔ kon aa: «Ɲaanun mà kɔ cɔwviaa kɔɔn ya vuunin-ndon.» Poombɔɔ ɲaanɔnndo dɔ́ɔ́, mí Yonatan vuu kɔɛi, mí i hiaw ndu laci polon. 37 Mɛɛ poombɔɔ tiiyaa nɛɛ kɔɛi va-a, mí Yonatan koma yondal ndu aa: «Kɔ laci pɔ́, lon kɔɛi kɔ del ni.» 38 Mí Yonatan deŋul ndu vɛlɛ aa: «Kɔ! Keleŋa cɔ́-cɔ́, sim te dɛ!» Mí poombɔɔ kɔ cua kɔɛi, mó muungu a ndi o vana ndɔ bɛndoo lo. 39 A kon kpow, poombɔɔ bii ɲɛ-ɲɛ bila o sɔɛi ken nin te. Yonatan nda David daama bii mɛilan ndaa bila ni. 40 Mí Yonatan yɔngu poombɔɔ kpaasiaa a kɔɔn, mó dimul ndu aa: «Muungu a mun ciee.» 41 Tuma poombɔɔ muungun-ndo, mí David koma fula nɛɛ o va o viannan o powvo kɔɔli a ba too-a, mó baŋ vulan Yonatan o labɛngunin háá bɛmbɔɔ leyáá. Má kɔɔmian a caŋndo taw nda ŋiɔn, kɛ David hiow caŋ. 42 O kon kɔɔli, mí Yonatan dimul David aa: «Kɔnnun a kɔlɲulu fɛɛ. Loonun a kpemaa icanya naa yii naa ŋiɔn-ndo, mí n dimi aa ‹Màá Mɛlɛka mala naa mi n lo o diomnden coo naa ŋiɔn, mì kpema kalaa koma lo vɛlɛ poaa naa imamaa tɛɛn le lɔ́ɔ́-lɔ́ɔ̀!›» |
© Alliance Biblique en Guinée
Bible Society in Guinea-Conakry