31 “Nts̈amo cach ats̈biama tijayanama, ndegombre entsemna ca stsichámëse, nts̈amo stsichamcá, nÿetscangbiama tondaye ntsámanana.
Chora Jesús tojanë́jua: —Ats̈e nÿe cach ats̈e más bëtsá stsenobiamnasna, chë soye tondaye nantsámana. Pero chë más bëtsá s̈ojtsebiamná cha, ats̈be Taitá endmëna, cach ndabiama ts̈ëngaftanga s̈mondbétsichamo ts̈ëngaftangbe Bëtsá canmëna ca.
Mënts̈ánaca cha s̈onjaniyana: “Laodicea bëts puebloca os̈buachiyëngcá enefjuanë́ngbeñe chaotsemándama uámana ichmonábioynaca mënts̈á mabobema: Mënts̈á entsichamo chë sempre Ndegombrá endmëná, chë Bëngbe Bëtsabe soyëngama ndegombre oyebuambnayá, y chë ndábeyeca Bëngbe Bëtsá quem luare tojanmá: